Summan 5,98 miljarder euro – bruttokostnaden för all konsumtion, inklusive missbruk – utgör 2,5 procent av landets BNP enligt denna studie, som innehåller en kostnad/nytta-analys. Av detta bär arbetslivet 2,2 miljarder, enligt utredarna.

Men även om alkoholkonsumtion kostar, så kan den också vara lönsam, skriver utredarna. En måttlig konsumtion är välgörande för hälsan och minskar faktiskt vissa sjukvårdskostnader, hjälper till att undvika vissa sjukdomar och medför därmed mindre arbetsfrånvaro liksom också högre produktivitet.
Men i studien bokförs denna pluspost till endast 1,54 miljarder euro. Alltså
en fjärdedel av kostnaden.

För olika samhällssektorer ser bilden ut så här:
• Sjukvård. Kostnaderna, som uppskattas till 540 miljoner euro, bärs av
konsumenterna (90 miljoner) och av staten (450 miljoner).

• Trafikolyckor. Kostnaderna uppskattas till 1,45 miljarder euro. En bra bit
över de 340 miljoner som anges i Belgiens officiella statistik.

• Arbetslivet. Kostnaderna uppskattas till 2,2 miljarder euro. Ökad
arbetslöshet, frånvaro och framför allt förlust av produktivitet.

• Övriga direkta kostnader. Det handlar om priset för den brottslighet som
drickandet för med sig – polis, domstolar m.m, vilket uppskattas till 50
miljoner euro.

• Indirekta kostnader. De summor som enskilda och staten förlorar på
produktivitetsnedgången till följd av alkoholmissbruk uppskattas till 1,5
miljarder euro.

Bryggarfederationen säger sig i en kommentar vara förvånad över resultaten, men framhåller att 95 procent av befolkningen i det ölälskande landet inte har några problem. Bryggarna utlovar en kampanj för ”intelligent drickande” där man också vill ”räcka fram handen åt myndigheterna”.

• I Sverige kostar supen cirka 140 miljarder kronor, enligt liknande studier av nationalekonomen Anders Johnson om alkoholens samhällskostnader.

Läs mer i Drugnews:
• “Alkoholen kostar samhället 140 miljarder“