STOCKHOLM Svenskarnas alkoholkonsumtion är nu rekordhög: 10,2 liter ren alkohol för varje person över 15 år. En ökning på över 30 procent sedan EU-inträdet. Och den dramatiska ökningen märks i fler skador, bl a skrumpleverfall har ökat 40 procent i Stockholms län. “Men det är ingen ödesbestämd utveckling. Den går att påverka“, säger nykterhetsbasen Sven-Olov Carlsson till Drugnews.
Den preliminära statistiken över dryckesmönstren har tagits fram av Stockholms universitet. Statistiken baseras på både legal försäljning och uppskattning av privatinförsel och svartsprithantering. Bl a intervjuas 18 000 svenskar varje år om sina alkoholvanor.
Statistiken visar att konsumtionen ökat från 9,9 liter omräknat i 100-procent alkohol per svensk för ett år sedan till 10,2 liter idag.
Och sedan EU-inträdet 1995 har konsumtionen ökat med över 30 procent, från en nivå då på cirka 7,8 liter alkhol per person över 15 år. Det är dock fortfarande kvar en bit till EU-snittet på 11,5 liter per vuxen EU-medborgare.
Ökningstakten i Sverige minskade något ifjol, vilket forskarna tror beror på sämre ekonomi för många. Samtidigt märks de högre införselkvoterna och den danska skattesänkningen på sprit i höstas.
Svenskarna köper ungefär hälften av alkoholen på Systembolaget. Mer vin och starköl där än tidigare, mindre av starksprit. Särskilt i södra Sverige har privatinförseln av sprit ökat betydligt. Krogdrickande är ungefär som tidigare, medan folkölsförsäljning i butikerna minskade betydligt under fjolåret.
Det är särskilt svenskar över 30 år som dricker mer.
“Det handlar mycket om attityder. Förutom det tunga helgdrickandet har många lagt sig till med ett kontinentalt drickande även på vardagarna. Priset är också avgörande. Blir alkoholen billigare ökar konsumtionen, att tro något annat är att lura sig själv. En svensk skattesänkning skulle kanske minska en del på gränshandeln, men framför allt skulle det driva upp konsumtionen på nya rekordnivåer“, säger alkoholforskaren Håkan Leifman till Svenska Dagbladet.
• Ökad alkoholkonsumtion medför ökade sociala och medicinska skador. Exempelvis har antalet patienter med skrumplever i Stockholms län ökat från 669 fall 1997 till 905 ifjol. Och fler dör i alkoholrelaterade sjukdomar.
“Sambandet är glasklart. Lägg därtill att rattfylleriet har ökat liksom våldet och misshandelsbrotten som kan kopplas ihop till alkoholpåverkade personer. Eftersom totaleffekterna kommer först efter några år kan vi också befara att vi bara är i början av en mycket allvarlig utveckling“, säger Gunnar Ågren, generaldirektör på Folkhälsoinstitutet, till SvD.
Han skulle önska att Sverige av folkhälsoskäl kunde omförhandla införselreglerna med EU och att alkoholpolitiken ändrades i unionen.
Nykterhetsrörelsen IOGT-NTO:s ordförande Sven-Olov Carlsson menar att de “orimliga införselkvoterna“ är resultat av tidigare underlåtelsesynder av svenska regeringen vid förhandlingar inför EU-inträdet.
“Men även om konsumtionsökningen bekräftar vad vi varnat för, så är det ingen ödesbestämd utveckling. Den går påverka på lokal, nationell och internationell nivå“.
“Det vore förödande att sänka alkoholskatten som ytterligare skulle spä på konsumtionen och därmed alkoholskadorna. Istället måste Sverige nu hävda sin rätt att sänka kvoterna när vår folkhälsa hotas. Men på sikt bör hela EU:s införselregler ses över liksom att minimiskatterna på alkohol höjas“, säger nykterhetsbasen till Drugnews.