Systembolagets kampanj i dagstidningarna fortsätter, nu för att rentvå företaget efter muthärvan. Med budskapet att Systemet kommer bara att finnas kvar så länge svenskarna vill. Det kan tolkas både som ett hot och ett löfte. Dessvärre. Det skriver Elin Lundgren, lärare i Gävle, i en Drugnews-krönika.
Den senaste helsidan handlar om att rentvå företaget efter muthärvan. Visserligen ett vällovligt syfte då förtroendet för bolagscheferna inte är på topp.
Det blir dock nästan lite fjäskigt
ojojoj, det var dumt det som hände men nu sopar vi självklart upp både här och där och instiftar ett etiskt råd vars uppgift är att med experthjälp se över reglerna. Hänvisning till hemsidan där man kan läsa att syftet med all annonsering är “att berätta om vårt uppdrag, att förklara varför vi har ett alkoholmonopol i Sverige“.
Då skulle jag vilja se en annons med rubriken:
“Vi hindrar svensken från att supa ihjäl sig“, med en kort slagkraftig text under och så en lämplig bild som illustrerar ond, bråd död.
Andelen personer som röker varje dag har ständigt minskat i Sverige sedan 1980. Från 31,4 procent har det sjunkit ner till 17,8. Det är otroligt bra. Rökning är en hälsofara, det är ett faktum som knappast ifrågasätts. Detta manifesterar samhället genom att ta avstånd från användandet, t ex genom att ha infört åldersgränsen 18 år, varningstexter på paketen och förhoppningsvis har vi snart rökfria krogar. Detta bland annat för att skydda dom runtomkring, de som inte själva röker men ändå drabbas. Det är alltså väldigt viktigt för makthavarna att se till att vi inte ska drabbas av varandras skadliga vanor och också hålla dessa nere till ett minimum. Tobaksreklamen är sedan flera år förbjuden i hela EU. Uttryck av stilen “live fast and die young“ eller “ingen ska lägga sig i mitt liv“ ses bara patetiska i sammanhanget. Eller för all del bittra farbröder som hävdar att då får de röka på krogens toalett. Och så klagas det på ungdomen
Alkohol är en legal drog, som dödar nära tjugo personer om dagen. Människor som själv supit sönder sin kropp eller barn som kommer i vägen i fyllekörningen. Runt omkring finns vi andra, som sörjer den för tidigt bortgångna mostern. Trots detta hånskrattade media åt folkhälsominister Morgan Johansson när han tidigare tyckte att det kunde vara ett bra grepp att sätta varningstext på alkoholflaskor.
Vi har alltså sett flera åtgärder mot tobak som visat sig effektiva, om än på lång sikt. Med alkoholen görs det tvärt om. Upphävandet av alkoholreklamförbudet är ett konkret exempel.
Det vi har kvar är ett monopol på starkvaruförsäljning som bara får ske på Systembolaget, som visserligen öppnat fler butiker och har generösare öppettider. Och detta har Systembolaget upplyst oss om kommer bara att få finnas kvar så länge svenskarna vill. Men svaren i undersökningar visar ju att vi inte är så sugna på det. Alkohol i kvartersbutiken är vad vi vill ha, för annars är det så synd om dem som har långt till stan.
Visserligen vet vi att som man frågar får man svar och att svaren på de båda frågorna “Vill du kunna köpa vin i affären?“ och “vill du behålla Systembolaget om det också medför att våldet och rattfyllorna blir färre?“ skiljer sig markant åt.
Men när det är dags för den frågan, hur vet vi hur den formuleras? Därför tycker jag vi ska ta det säkra för det osäkra och visa upp alkoholfrågan som den är, inte fega. Sanningen är ju den att vi får blåslagna våldsoffer och ihjälkörda barn. Vi ska inte gömma undan den bild som så gott som alla vill se som olyckliga undantag. Vi måste medvetandegöra alkoholen som ett stort samhällsproblem. Och det gör vi inte genom att Systembolaget publicerar fjäskiga helsidor i kvällstidningarna som de flesta rycker på axlarna åt.
Vi behöver provocera fram en förändrad attityd. Vi behöver inte använda skräckpropaganda, verkligheten är skrämmande nog.
Ni kan börja nu, Anitra. Nästa helsida vill jag bli glad över att se. Den vill jag ska leva upp till ert uppdrag, att förklara varför vi har ett alkoholmonopol i Sverige, inte om era taffliga chefer.
