Mycket snack och lite verkstad i knarkfrågan

Ökat drogmissbruk, nedrustad vård och polis, svenska målet ett narkotikafritt samhälle håller på att isoleras inom EU. Enda chansen att snabbt ta nya tag i svensk narkotikapolitik är att sammankalla en parlamentarisk beredning, skriver narkotikaforskaren Jonas Hartelius och förre riksdagsmannen (s) Thure Jadestig. De ger i dagarna ut boken ”Mycket snack och liten verkstad – Stridsskrift mot regeringens narkotikakommission”.

Under mer än 35 år har narkotikafrågan diskuterats i en stämning av kris. Oron har gällt bl.a. nya droger (t.ex. heroin), nya smugglingsvägar (t.ex. Balkan-routen) och nya risker (t.ex. hiv/aids bland injektionsmissbrukare). Det kan därför synas förmätet att ånyo tala om en kris. Men missbruket har faktiskt ökat, samtidigt som både narkomanvården och narkotikapolisarbetet minskat.

Den svenska målsättningen ”ett narkotikafritt samhälle” håller på att isoleras inom EU. Många länder har börjat ge upp tanken på att hejda allt narkotikamissbruk.

Nu senast har den brittiska regeringen signalerat en avkriminalisering av innehav av cannabis (haschisch, marijuana) för eget bruk. I praktiken kommer man att släppa småhandeln fri. Detta kommer att leda till ökat missbruk, ökad utslagning och ökad social passivitet. Ty det finns få grupper som är så svåra att rehabilitera som svårt nergångna haschmissbrukare.

Här hemma har den nyss avslutade narkotikakommissionen i stort sett nöjt sig med att tala om den allvarliga utvecklingen, men inte haft några nya idéer. Den lägger endast fram fyra förslag till nya åtgärder, t.ex. rätt för polisen att använda kräkmedel för att komma tillrätta med langare som sväljer sina narkotikapartier då de tas av polisen. Men det blir exempelvis inga lagar om drogtester i skolan, trots att frågan varit aktuell i 15 års tid.

Utan nya tag riskerar den svenska narkotikapolitiken att tappa sin trovärdighet. Narkotikaliberalerna i Europa kommer att kunna säga att till och med svenskarna givit upp, eftersom den svenska modellen avrustas.

Vad händer då om regeringen inte nu tar nya tag? Den svenska narkotikasituationen kommer då efterhand att bli allt mer kontinentaliserad, med öppna narkotikascener, öppen gatuhandel och öppen utslagning av missbrukare.
I stället kommer initiativet att glida över till arbetsgivare, privatskolor och andra, som genom särskilda program och avtal söker skydda sina sektorer mot missbruk. Det blir då ett privilegium att bo och arbeta i en narkotikafri miljö. Den grundläggande tanken på ett narkotikafritt samhälle överges då steg för steg.

Ändå finns skäl för en stillsam optimism.
Svensk narkotikapolitik har i allt väsentligt formats genom initiativ från folkrörelser och forskare. Det har senast gällt konsumtionsförbudet (alltså straffbarheten för olovligt bruk av narkotika), som regeringen utomlands framhåller som en del i den svenska restriktiva narkotikapolitiken.

Under senare år har bland andra Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle genom sin Alternativkommission lagt fram 37 förslag till nya tag i narkotikapolitiken. Svenska Narkotikapolisföreningen har i sitt narkotikapolitiska program lämnat 15 förslag.
I vår bok ”Mycket snack och lite verkstad – Stridsskrift mot regeringens narkotikakommission” (Carlsson Förlag), som utkommer i dagarna, har vi redovisat 69 förslag till ny lagstiftning eller verksamhetsutveckling.

Situationen liknar den i slutet av 1970-talet, då alkoholpolitiska utredningen lagt fram en rad förslag, som dock inte var tillräckliga. Samtidigt kom många förslag från andra håll. Regeringen tillsatte därför en särskild beredning för att ta ett samlat grepp. Den efterföljande propositionen gav riktlinjer för en alkoholpolitik som fungerade ända fram till Sveriges EU-inträde.

Enda chansen att snabbt få nya tag i svensk narkotikapolitik att regeringen tillkallar en parlamentarisk beredning för att tillvarata alla nya förslag. Då kan den svenska modellen utvecklas för att möta den allvarliga utvecklingen.

Krönikan har även publicerats i några landsortstidningar.

Etiketter:

Annonser