För en tid sedan diskuterade jag med en kille på Internet. Vi ventilerade ungefär alla aspekter som finns av alkohol.

Vi var helt överens på många väsentliga punkter. Att alkoholen orsakar problem och detta måste ändras genom att slå vakt om den restriktiva alkoholpolitiken med Systembolag, åldersgränser och höga priser. Så även kring sådant som stora möjligheter till en meningsfull frihet för ungdomar och ett samhällsklimat där människor ges inflytande.

Men när jag tycker att personlig helnykterhet är en klockren väg till förändring anser han att berusning är en rättighet.

Om alkoholen inte var något samhällsproblem utan människor drack ett glas vin till maten och inget mer, om människor tog en öl till fotbollsmatchen och inget mer skulle det inte vara något problem. En förtjusande liten mängd alkoholskador skulle då finnas i samhället. Fanns inget berusningsdrickande skulle jag förmodligen var engagerat i något annat än nykterhetsrörelsen som då skulle vara överflödig.

Detta argument var dock inte klart för den här killen som inte ville se att det fanns ett samband mellan berusningsdrickande och de problem som följer i spåren av det. I princip allt jag skrev bemöttes med ”Sluta moralisera”. Då jag är nykterist gjorde han omedelbart kopplingen att jag var en organiserad nykterist ( som turligt nog för honom var rätt den här gången, även om jag diskuterade i rollen som privatperson) och genast fick jag stå till svars för det han ansåg om IOGT-NTO. Vilket i princip kan sammanfattas som ”moraliserande”.

Att få konkreta exempel på vad i den politik som IOGT-NTO bedriver var dock omöjligt. Jag skulle allt nöja mig med att veta att vi var moraliserande och att se den personliga helnykterheten som en väg till sänkt alkoholkonsumtion var moraliserande och att föredra ett drickande som inte ledde till berusningsdrickande framför berusning var moraliserande.

Han var medlem i Ung Vänster och ville glatt berätta att han minsann inte var den enda som tyckte så utan så även hela hans organisation. Jag läste sedan deras kongress nya interna drogpolitiska uttalande (pdf-fil) och visst står det så. I stycket om allianser för välfärd och hälsa återfinns följande:

”Här fyller nykterhetsrörelsen en oerhörd viktig funktion så även den folkliga idrottsrörelsen. Tyvärr kan ibland nykterhetsrörelsen hänfalla åt enbart moralism. Det är en olycklig utveckling.”

När det gäller hur de anser att alkoholpolitiken ska drivas känner jag igen i princip allt från de motsvarande dokument som IOGT-NTO har. Trots detta är nykterhetsrörelsen moraliserande medan Ung Vänster får jag förmoda då inte är det.

Slutsatsen måste bli att om nykterister säger samma sak som Ung Vänster är en nykterist moraliserande medan en Ung Vänster-medlem är… genomtänkt?

Jag beslöt att gå vidare och mejlade till den nyvalde förbundsordföranden i Ung Vänster, Tove Fraurud, och bad henne ge mig fem exempel på hur nykterhetsrörelsen moraliserar.

Detta är ett utdrag ur det svar jag fick från henne:
”För att sammanfatta, ungefär så här, vi tycker att det är viktigare att försvara alkoholmonopolet, förbudet mot alkoholreklam, höga alkoholskatter, alkoholfria miljöer för unga (och gamla) osv. än att fördöma enskilda personers val att dricka sprit.”

Fraurud skriver exakt det som jag vet att nykterhetsrörelsen arbetar med. IOGT-NTO har under de senaste tio åren arbetat hårt och målmedvetet för att åstadkomma goda resultat i politiken. En stödlinje har startats upp för ”stora och små alkoholproblem”. Före detta missbrukare har funnit sin väg till oss. Bland mycket annat, där dock inga kampanjer eller budskap är av karaktären ”Om du dricker sprit är du dålig”. Helt enkelt för att organisationen inte har den uppfattningen.

Trots detta anses nykterhetsrörelsen av Ung Vänsters förbundsordförande Tove Fraurud vara moraliserande.

Jag tror att hon egentligen menar provocerande.