Det var hösten 1996 som reglerna för införselkvoterna mellan EU-länder skulle förhandlas. Inför medlemskapet hade Sverige och Finland fått undantag från de generella reglerna för införsel av alkohol. Danmark, som redan var medlem, hade också sådan undantag. Inför den svenska folkomröstningen påstod regeringen att Sverige hade vetorätt och inte behövde acceptera ytterligare höjningar av införselkvoterna. Men efter medlemskapet blev det tydligt att EU-kommissionen hade en annan uppfattning.

-Vad som hände hösten 1996 var att Sverige fick förlängda undantag, men att Finland och Danmark accepterade att undantagen skulle upphöra den 1 januari 2004.
Efter ett tag återkom EU-kommissionen och krävde att Sverige skulle acceptera i princip fri införsel av alkohol, annars skulle frågan gå till EG-domstolen.

-Sverige vek sig. Om man ger sig förlorar man, sade Romanus, som anser att Sverige borde låtit saken gå till EG-domstolen.

Den som fick uppdraget att lägga förslag till en ny alkoholpolitik efter kollapsen var riksdagsmannen Kent Härstedt (s).
-Det är att ge sig in i ett getingbo att bli alkoholutredare, sade han vid konferensen i tisdags i Stockholm.
Han tycker att debatten i Sverige blivit sned och att den bild som ges av utvecklingen i till exempel Finland – som sänkts sin spritskatt kraftigt förra våren – är obalanserad.

-Finnarna ligger inte i drivor på Helsingfors gator. Inte heller vill finska politiker i allmänhet lägga i backen och gå tillbaka till de alkoholskattenivåer man hade innan skattesänkningen, argumenterade Härstedt.

Kent Härstedt påpekade också att utvecklingen i Finland inte var överraskande. Det har inte blivit något spritrally till Tallinn och alkoholskadorna har ökat något, precis som man trodde vid beslutet.
-Det har blivit så illa, och så bra, som man räknade med, sade Härstedt.

Exakt hur illa, och bra, det blivit i Finland efter spritskattesänkningen redovisade Thomas Karlsson (bild) från forskningsinstitutet Stakes. Han berättade om en ökad finsk alkoholkonsumtion med ungefär tio procent ifjol till uppskattningsvis 12,5 liter ren alkohol per person över 15 år.

Det mesta av ökningen skedde genom att finländarna köpte mer sprit i Alkos butiker, däremot sjönk serveringen av alkohol på restauranger och kaféer. Den oregistrerade konsumtionen ökade sin andel av totalkonsumtionen från 18 till 20 procent, framför allt beroende på en fördubbling av alkoholinförseln från Estland. Andelen är dock, i en nordisk jämförelse, fortsatt låg.

Den ökade alkoholkonsumtionen har också lett till ökade skador, även om Thomas Karlsson inte menar att skillnaden är så väldigt stor och att bilden av effekterna av alkoholskattesänkningen i svenska medier blivit ensidig.
-Det har blivit värre, men situationen var illa redan innan, sade han.

När det gäller skadorna finns det ännu inte någon sjukvårds- och dödsfallsstatistik. Den statistik som finns visar att efterfrågan på vård hos A-klinikstiftelsen har ökat med, både vad gäller akut vård och rehabilitering.
-Enligt personalen som jobbar så verkar de klienter som söker nu vara i allt sämre skick, sade Karlsson.

Våldsbrottsligheten har också ökat, men det finns enligt Thomas Karlsson inget klart samband med alkoholskatteförändringen. Ökningen kom redan tidigare. Rattfyllerifallen ökade med 10 procent, men polisen har också skärpt kontrollen.

Vad gäller akuta omhändertaganden av berusade personer så noteras en tydlig ökning på 11 procent och den har ett tydligt samband med finska skattesänkningen.
-Det här styrker hypotesen att det är missbrukarnas och storkonsumenternas alkoholkonsumtion som har stigit mest, sade Karlsson.