En 27-årig man sitter häktad efter en razzia i Göteborg för snart ett år sedan där medlet togs i beslag i hans bostad. BD hade alltmer använts som rusmedel bland ungdomar i Borås och spårats till 27-åringen. Han väntas nu försöka kräva tillbaka dunkarna från polishuset. Det riksbekanta beslaget ledde till att regeringen påskyndade utredningen som ledde till förslaget att klassa BD och systerdrogen GBL som hälsofarliga. Riksdagen antog i torsdags förslaget.

Man hade hoppats att förbudet att hantera dem i missbrukssyfte skulle träda i kraft 1 juli, men det är osäkert om det hinns med. EU-kommissionen måste nämligen först godkänna stopplagen eftersom det handlar om medel som även har en legal industriell användning, bland annat som lösningsmedel.

Åklagaren tänker försöka hindra att det stora beslaget lämnas tillbaka.
-Jag ska yrka att beslaget förverkas för gott. Problemet är att innehav inte varit straffbart, men jag vill att rätten prövar frågan, säger kammaråklagare Carl-Henrik Andersson till Borås Tidning.

Både 1,4-butandiol (BD) och gammabutyrolakton (GBL), som nu ska klassas som hälsovådliga och därmed få en mer kontrollerad hantering, omvandlas i kroppen och har samma ruseffekt som GHB. GHB narkotikaklassades 2000 efter missbruksepidemier och flera förgiftningsdödsfall. När berusade ungdomar senare har påträffats med GHB i kroppen har de kunnat hävda att det varit BD eller GBL de intagit. Även dessa är livsfarliga att förtära, en 16-årig flicka avled förra sommaren efter att ha druckit butandiol.

Anne-Marie Ekström, riksdagsledamot (fp) från Borås, anser att regeringen varit senfärdig med att ta fram stopplagen och anser att den borde gått längre.
-Ämnen med narkotiska effekter borde klassas som narkotika. Dessutom måste flexibiliteten i klassificeringsprocessen bli större. Det måste gå mycket snabbare att klassificera ämnen, säger hon i en kommentar.