HELSINGFORS/HELSINGBORG Finlands sänkning av alkoholskatterna i mars 2004 har dramatiskt minskat illegal införsel. Konsumtion och brott ökade i början, men planar nu ut. “Vi gjorde rätt som sänkte. Men sprit blev för billig i förhållande till vin och det kan behöva ändras. Jag oroas över att unga och storkonsumenter dricker mer starksprit “, säger landets biträdande finansminister Ulla-Maj Wideroos till Drugnews.
Hon besökte alkoholkonferensen i Helsingborg i veckan för att berätta om den finska utvecklingen som kan betyda mycket inför ett svenskt avgörande i skattefrågan. Några råd om hur Sverige bör göra vill hon dock inte ge.
– No comments, upprepade hon med ett leende till de församlade.
Två månader före baltiska ländernas EU-medlemskap i maj ifjol sänkte Finland alkoholskatterna med i snitt 33 procent (sprit –44, vin –10 och öl –32 procent) för att stävja ett spritrally över Finska viken. Man befarade särskilt en ökad införsel av billig alkohol från Estland (som trots något höjd spritskatt i år bara är en tredjedel av den finska).
– Men vi har klarat den konkurrensen, till och med bättre än vi vågat hoppas, säger Wideroos som representerar svenska folkpartiet i trepartiregeringen.
Illegal införsel och kriminalitet kring den har dramatiskt minskat. En förklaring menar Wideroos var att tullen och andra myndigheter direkt “tog fajten“.
– Med handfasta handslag stoppades stora alkohollaster dirket vid gränsen som inte kunde betraktas för eget bruk och skarpa domar följde. Det blev en tydlig signal som snabbt nådde ut i dessa kretsar, säger hon.
Medan svenska myndigheter för en ojämn kamp mot privatinförsel och smugglare, så är nu drygt 1,5 år efter finska skattesänkningen svartmarknaden på alkohol i princip borta där. Alko säljer mer och tar in avgifter till statskassan även om det ännu inte balanserar bortfallet av skattesänkningen. Och tullen kan inrikta resurserna mer mot problem med tobaks- och narkotikasmuggling.
När alkoholdrycker blev billigare, så ökade dock också konsumtionen i Finland. Första året med omkring tio procent, till 10,3 liter ren alkohol per invånare ifjol. Våldsbrott ökade, likaså omhändertaganden och trycket på missbruksvården. Missbruk blev tydligt på gator och torg – särskilt bland ungdomar och missbrukare som drack ännu mer, särskilt sprit.
Konsumtionsökningen har dock nu börjat avstanna och landar nog kring i snitt 10,8 liter per invånare i år, gissar Wideroos. Och akutintag och våldsbrott har minskat markant.
Men hon oroas samtidigt över fortsatt fylleri, särskilt bland ungdomar och storkonsumenter. Många har gått över från öl och vin till sprit. Spritkonsumtionen i Finland, vars andel även tidigare traditionellt var hög, är nu ett par liter högre per invånare och år jämfört med Sverige.
I våras gick Ulla-Maj Wideroos ut och uttalade sig för att spritskatten borde höjas något. Och hon fick stöd av hälsoministern Liisa Hyssälä från centern. Men trepartiregeringen har ännu inte beslutat om nya skatteändringar. Frågan fastnade i budgetsamtalen och man vill invänta nya siffror i november om utvecklingen av skattesänkningen.
Sammantaget är ändå Ulla-Maj Wideroos nöjd över finska sänkningen våren 2004.
– Vi har i huvudsak nått våra mål – man får aldrig veta vad som hänt om vi inte sänkt skatten. Men har man ett instrument så ska man ju också kunna använda det. Grundbeslutet var rätt, även om vi måste fila lite grann på detaljerna, säger hon.