Hur mycket ungdomar använder alkohol och narkotika är väl undersökt. Det som är mindre utforskat är ungas syn på varför de dricker alkohol eller testar narkotika. Vad som får ungdomar att avstå ifrån att pröva droger är också mindre känt.
Barnombudsmannen har i en ny studie undersökt ungdomars vanor och attityder till fritid och droger. I rapporten Drogfri tid redovisas ungdomarnas syn på varför de prövar eller inte prövar alkohol och narkotika. Ungdomarna är en viktig kunskapskälla för att minska ungdomars alkoholdrickande och narkotikatestande.

Ungdomarna är mycket negativt inställda till narkotika. Av de elever som i studien säger att de avstått ifrån att testa narkotika anger 83 procent orsaken ”jag tar helt avstånd från narkotika”. 77 procent svarar att de inte testar eftersom det är farligt för hälsan och varannan svarar att de avstår eftersom narkotika är olagligt.
Samhällets informationskampanjer mot narkotika har varit framgångsrika. Budskapet om att narkotika är olagligt och påverkar hälsan negativt har nått fram till ungdomarna.

Andra förklaringar till att ungdomarna inte testat är de inte vill tappa kontrollen eller att de är rädda för att bli beroende. Elever i åttonde klass anser också att föräldrarnas varningar har fått dem att avstå.
De flesta ungdomar har aldrig använt narkotika. Men 8 procent (71 ungdomar) i studien säger att de har testat, framförallt gymnasieelever.
Vad får dem som testat narkotika att inte göra det igen? De vanligaste svaren är ”jag ångrar att jag provat och vill aldrig göra det igen” och ”det var ingen intressant erfarenhet”. En av fyra svarar att de skulle avstå om det var svårt att få tag på narkotika, en av fyra skulle också avstå om de trivdes med sina liv.

Att testa narkotika verkar vara något som ungdomar oftast bara gör en gång. Av dem som testat har drygt hälften gjort det på en privat fest, drygt var tredje har testat utomhus med kompisar och ungefär lika många hemma hos någon kompis. Nästan alla ungdomar svarar att de kan få tag på narkotika via kompisar eller någon äldre langare.

Ännu mer information och fakta om narkotika, insatser mot langning, smuggling och tillverkning av narkotika behövs, enligt ungdomarna.

Samhället verkar relativt väl ha lyckats med att entydigt sprida budskapet om att narkotika är olagligt och skadligt. Däremot har kampanjer och information om alkoholens skadeverkningar inte varit lika framgångsrika bland ungdomar. Ungdomars attityd är att alkohol är socialt accepterat. Det är därför svårt att ge ungdomar ett enkelt och rakt budskap om alkoholens negativa sidor.

Ungdomar säger att de vet att det är skadligt för hälsan om man dricker för mycket, men de tycker samtidigt att det är var och ens ensak. De tycker inte att det behövs lika mycket regler kring alkohol som kring rökning och narkotika.

De egna föräldrarna är ungdomarnas viktigaste förebilder. Det framkom även Barnombudsmannens årsrapport till regeringen 2005 Öppna för gränser. Ungdomar är öppna för att föräldrarna sätter gränser när det gäller tobak, alkohol och narkotika. Föräldrar ska inte bjuda sina barn på alkohol eller själva bli berusade när barnen är med.

Fler än hälften av ungdomarna i studien Drogfri tid svarar att de dricker alkohol, trots att de flesta inte har fyllt 18. Det är äldre ungdomar och vuxna som köper ut åt dem, trots att det är förbjudet att langa till minderåriga.
Ungdomarna säger att de kan ha roligt utan alkohol, särskilt hemma hos kompisar, men även på skolresor och skolfester. Men det är svårare att ”ha kul” utan alkohol om man går på större fester, krogen eller på diskotek och klubbar. Då verkar alkoholen vara en del av upplevelsen, särskilt i miljöer där inte vuxna finns med.

På fritiden vill man helst umgås med kompisar. De träffas oftast hemma hos någon eller i skolan. Det är viktigt för många att hinna med att träna och idrotta, det betonas särskilt av pojkarna. Flickorna uppger oftare än pojkarna att de har för lite tid på sin fritid till träning och sportaktiviteter.

Idrott är en orsak till att särskilt pojkar avstår från att dricka alkohol. Både flickor och pojkar menar att de skulle dricka mindre om alkohol inte var så enkelt att få tag på. De yngre eleverna säger också att föräldrars regler och förbud gör att de inte dricker.

Föräldrarnas påverkan i form av regler minskar ju äldre ungdomarna blir, visar studien.
Många skulle sluta dricka om kompisarna inte drack, många säger att de inte skulle dricka om det inte langades till dem.

Av dem som svarar att de inte dricker alkohol avstår två av tre på grund av att alkohol är farligt för hälsan, nära hälften avstår för att de inte vill tappa kontrollen och lika många svarar att de kan vara som de vill vara utan att behöva dricka alkohol.
Ungdomarna tror också att alkoholdrickandet skulle gå ned om det inte fanns smuggelsprit, om priserna höjdes, poliskontrollerna var fler, om föräldrarna hade bättre koll när man kom hem och om fler vuxna nattvandrade.

Nästan alla, 96 procent, anser att de kan ha kul med sin pojkvän/flickvän utan att dricka alkohol. Fyra procent svarar att de inte kan det.
De flesta, 84 procent, kan också ha kul på konserter utan att ha druckit, medan 16 procent inte kan det. Kul på festival säger sig 53 procent kunna ha utan att dricka alkohol, medan hela 47 procent säger att de inte kan ha kul.
Att det är kul på fritidsgården utan alkohol tycker 81 procent medan privata fester ofta förknippas med alkohol. 54procent av ungdomarna kan inte tänka sig en privat fest utan alkohol, medan 46 procent anser att det är roligt med en privat fest utan alkohol.

I vår studie ville vi ta reda på hur ungdomarna känner att de kan påverka sin fritid. En fritid med aktiviteter som lockar och stimulerar ungdomar och där vuxna kan finnas närvarande kan motverka droganvändande. Ungdomarna är en central informationskälla som alltför ofta glöms bort när det ska fattas beslut i kommunerna som rör ungdomars fritid. Ungdomar tillfrågas sällan när fritidsfrågor diskuteras eller planeras, trots att FN: s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, föreskriver det. Det är ett slöseri med kunskap eftersom ungdomarna har den bästa kunskapen om hur det är att vara ung i dag, hur mycket alkohol som dricks, var man kan få tag på droger av olika slag och vad som skulle få dem att avstå ifrån droger.

Få ungdomar anser att de har haft möjlighet att föra fram vad de vill göra på fritiden. 84 procent uppger att de inte har haft möjlighet att själva föra fram sina åsikter.
Men i de fall när de har fått föra fram sina åsikter tycker de glädjande nog att beslutsfattarna har lyssnat på dem. De som har fört fram sina synpunkter har också blivit lyssnade till och blivit tagna på allvar.

Den stora utmaningen för vuxna är att ta sig tid och lyssna på ungdomarna och våga släppa in dem när det ska fattas beslut i frågor som rör deras fritid. Bygg ut föräldrastödet och använd metoder som visat sig vara effektiva i arbetet mot droger. Ungdomar behöver andra ungdomar som förebilder.

Ungdomar som utbildare i det lokala drogförebyggande arbetet är också viktigt för att få ungdomar att våga avstå från droger.
Välj en metod som ungdomarna själv tror på och fundera över deras lösningar.

Fylleriet bland ungdomar är allvarligt ur många aspekter. Den som avstår från alkohol avstår också från att testa narkotika.