Alkohol och krogvåld hör ihop

Apropå SSU-basen och ”krogbråket”. Som offentlig person måste man ta ställning till vilket risktagande man vill göra och dricka därefter. Det skriver Elin Lundgren, nykterist och själv SSU-are, i en Drugnews-krönika.

Alkohol och våld.
Just den kombinationen av ord borde förekomma oftare. Inte våld självständigt i meningar som ”det meningslösa våldet” eller ”mycket våldsamt nyår” som tidningarna snickrar ihop.

Beroende på vilka fakta man läser är alkohol involverad i uppåt 80 procent av alla våldsbrott, sett till förövaren. Av de som blir slagna är ungefär hälften berusade.

Om jag var en krögare som drev en seriös verksamhet skulle jag vara mycket noga med att ha ett skapligt nyktert klientel på min krog vars största behållning med besöket är andra trevliga människor och bra musik. Den tanken har nog de flesta som driver uteställen också, men profiten suger ju naturligtvis och ju mer man säljer av sin vara, alkohol, desto mer klirrar det i kassan.

Den lagstiftning som säger att man inte får servera berusade människor mer alkohol kanske därför inte alltid tas på jättestort allvar. Det är ett allvarligt problem.

De flesta vuxna människor har besökt krogar mer än en gång och vi kan krasst konstatera att vi oftare än vad vi borde träffat på människor med högre berusningsgrad än lätt skojig salongsberusning. Det finns helt enkelt asfulla kunder på krogarna som liggandes över bardisken kan väsa fram önskan om en till öl. Och får det.

I samband med det populärt kallade ”Krogbråket” där Anna Sjödin, ordförande i SSU:s förbundsstyrelse – där jag själv är ledamot – har debatten om krogvåldet skjutit i höjden igen.

Självklart är det av medialt intresse när en högt uppsatt politiker får åka polisbil och sitta i fyllecell. Vilken titel Anna Sjödin har spelar ingen roll i sammanhanget, det den mest bidrar till är att ge krogvåldet ett konkret, sargat ansikte.

Lyft bort diskussionen från personen, låt den inte handla om funderingar om inkompetenta dörrvakter eller ordningsvakter. Låt det istället handla om vad alkoholen gör med umgänget människor emellan.

Jag brukar skämtsamt säga att det slåss förvånansvärt lite när många människor samlas på liten yta på dagtid för att kika på en populär rea eller så. Även om stämningen blir hätsk, som när H&M sålde Stella McCartney-kläder i höstas så blir det aldrig våldsamt. Nyktra människor vet i allmänhet var gränsen går.

Att alkoholen puttar fram eller helt lyfter bort spärren för hur man kan bete sig mot en annan människa är uppenbart. Vi har alla sett det. Från paret som alltid högljutt och pinsamt bråkar med varandra på festen, till när alla spärrar släpper och den i övrigt mycket snälle Niklas slänger en flaska på sin vanligen bästa vän.

Argumenten mot alkohol som den absolut största boven i våldsbrotten är att inte alla slåss av alkohol, eller att det finns något där innan som gör att man slåss, så man kan inte skylla på alkoholen. Ganska löjeväckande och okunnigt.

Vad spelar det för roll? Vi kan konstatera är att berusade människor slåss mer, och människor som druckit mindre slåss mindre. Då är det hur enkelt som helst att förstå att när folk dricker mindre får vi mindre våld. Lite våld är definitivt att föredra framför mer!

Vi måste kräva att krögarna följer den lagstiftning som finns, att inte överservera kunderna och därmed skapa en säkrare krogmiljö!

Det meningslösa våldet… det är nästan alltid utlöst av alkohol. Och det är väldigt stor skillnad på utlöst våld jämfört med det som aldrig kommer ut.

Ju mer vi dricker, desto större risk är det att vi hamnar i skit. På grund av oss själva eller någon annan. Därför måste man som offentlig person ta ställning till vilket risktagande man vill göra och dricka därefter.

Etiketter:

Annonser