Omstridda föreslag diskuteras som att polisen ska få bugga, infiltrera och provocera fram brott för att fånga in de stora bovarna.
Men den relativt lilla krogkommissionen har under sina tre år i huvudstadens nattliv utvecklat annan arbetsmetodik med dagens regler för att komma åt grova kriminella.

Genom att ständigt röra sig i krogmiljöerna och träffa gäster, vakter och serveringspersonal och fråga runt och iaktta lyckas enheten få mycket information för att stoppa brott. Senaste 2005 har kommissionen beslagtagit 24 skjutvapen, 46 knivar, fem kilo sprängämnen, ett kilo amfetamin, nära ett kilo kokain, drygt sju kilo cannabis och omkring 100 000 doser dopingmedel.

– Vem får flest blickar i ett gäng? Vem har en bil som kostar alldeles för mycket? Och vem blir stressad av vår närvaro? Det är sånt som gör oss nyfikna, säger gruppchef Ingalill Hult till Dagens Nyheters reporterteam som följt med kommissionen på ett nattpass.

Och man försöker inte smyga, långspana och dölja sin identitet. Tvärtom så rör sig poliserna mycket mellan krogarna och uppger ofta vilka de är. Genom att kolla in reaktioner och drogkännetecken så ges underlag för nästa steg.

Exempelvis razzior i lokaler och fordon där större beslag av narkotika ibland kan göras. Och de kriminellas mobiltelefoner kan som brottsverktyg beslagtas och ge vidare information om namn och telefonnummer.

– På det viset är vi där och stör hela tiden. Filosofin är att det ska vara jobbigt att vara kriminell, ingen ska känna sig säker. Men vi är aldrig otrevliga utan noga med att skilja på sak och person, berättar polisassistent Johan Sörbom för tidningen.

Och nu har krogkommissionen sammanställt en manual – ”En konfrontativ arbetsmetodik mot grov organiserad brottslighet” – som polisledningen i Stockholm överväger låta bli inspirationskälla för även andra enheter i kampen mot grov kriminella ligor.