”Alkoholkonsumtionen i EU är nu i era händer att reducera, Mr Barosso”, skriver nykterhetsbasen till kommissionens chef. Och hänvisar till att uppdraget att ta fram en alkoholstrategi antogs av ministerrådet redan under det svenska EU-ordförandeskapet 2001.

Alkoholproblemen är allvarliga, konstaterade en EU-rapport nyligen. Europa har den högsta konsumtionen i världen per invånare, skadorna är omfattande – alkohol skördar här varje år minst 115 000 dödsoffer, varav många unga. 60 000 barn föds med undervikt och nära nio miljoner barn lever i familjer med missbruk. Och våldssambanden är tydliga. Alkohol är inblandat i 2000 mord om året i Europa.

– Om alkoholstrategin inte antas kommer det att innebära flera steg tillbaka i arbetet på EU-nivå med att angripa en av huvudorsakerna till sjukdomar, för tidig död och en räcka av sociala problem, problem som särskilt drabbar unga människor, säger Sven-Olov Carlsson (bild), ordförande för nykterhetsrörelsen IOGT-NTO.

Han efterlyser nu skyndsamt stöd från olika håll för att säkerställa att alkoholstrategin hinner läggas fram under det finska EU-ordförandeskapet.
Det finns redan ett utkast till alkoholstrategi framtagen inom generaldirektoratet för folkhälsa (DG Sanco) som hälsokommissionär Markos Kypriano i veckan ska försöka få de övriga kommissionärerna att anta.

Internförslaget antas innehålla skrivningar om områden där alkohol inte hör hemma (exempelvis bland unga, gravida, i trafiken, på jobbet). Men även konkreta rekommendationer om åldersgräns på 18 år för att få köpa alkohol, högre minimiskatter, alkoholgräns på högst 0,2 promille i trafiken, och striktare reglerad alkoholreklam.

Men alkoholtillverkare som redan dras med vinöverskott i Europa är oroliga för att alkohol pekas ut som en vara som inte vilken som helst. Och lobbyister från Portman, Amsterdamgruppen och Diago-koncernen har återkommande vänt sig till kommissionärer för att varna för handelskonsekvenser med mera.

– Det är nog inskränkningar på marknadsområdet som man är mest rädd för på kontinenten. Men här i Sverige har vi inga problem med alkoholdokumentet, det skulle inte drabba oss alls, säger Bertil Swartz (bild), vd för Sprit- och Vinleverantörföreningen, till Drugnews.

Innehåller mest ”gammal skåpmat” för att få ner ungas höga konsumtion, anser han. Men håller med om att en skarp strategi för kollegor utomlands skulle kunna leda till förändringar. Särskilt om ”totalkonsumtionsmodellen” alltmer skulle bli accepterad i EU, dvs. att ju mindre som drick i ett land, desto lägre blir alkoholskadorna – och omvänt.
– Det är en modell som vi inte gillar, inte fungerar och gör att vi har ett kaos i Sverige med en svart alkoholmarknad. Det är som att plädera för att minska samlagen med 25 procent för att lösa aids-problemet. Det är bättre att inrikta sig på de som dricker för mycket, säger Bertil Swartz.
Han vill istället plädera för måttfullhet och ansvarsfullt drickande.
– Det saknas en individuellt anpassad alkoholpolitik. Det är bättre att lära ungdomar att hantera alkohol istället för att hålla drycken ifrån dem, säger han.

Men vad skulle då en alkoholstrategi som politiskt dokument betyda i EU? Det kan bara handla om rekommendationer – folkhälsopolitik bestäms nationellt på vilket sätt man vill skydda sina invånare.

– Ett formellt dokument skulle vara viktigt – det definierar alkohol som ett problemområde, vilka åtgärder som är effektiva och gäller för alla i Europa, inte bara de som dricker för mycket, säger Anders Ulstein, norsk expert på europeisk integration och politisk rådgivare för Actis, folkrörelsenätverk om alkohol och drogfrågor, till Drugnews
Och mycket långsiktigt skulle det kunna följas av EU-direktiv om alkohol på liknande sätt som det idag finns för att minska tobaksskadorna, tror Ulstein.