Främst förklaras dröjsmålet med att den nya regeringen inte hunnit sätta sig in i frågan. Först i tisdags kom den nya statsekreteraren Ingemar Hansson (f d chef på Konjunkturinstitutet) till finansdepartementet.
– Vi har inte haft någon att dra frågan för. Dessutom återstår teknikaliteter kring avgränsningen. Därför pågår beredningen fortfarande, säger Agneta Bergkvist, chef för punktskatteenheten på finansdepartementet, till Drugnews.

Men även den promemoria som socialdemokratiska regeringen i somras lade fram mötte invändningar i en sonderingsrunda. Skatteverket avstyrkte på grund av avgränsningsproblem och Systembolaget ansåg att skatten borde höjas ännu mer för att nå sitt syfte.

En höjning motiveras främst av alkoholpolitiska skäl – avsikten var att en höjning skulle motverka ungdomars ökade konsumtion av sötad grogg på läskburk. Även alkoholutredaren Kent Härstedt (s) pekade på att alkoläsk som en inkörsport till ungas missbruk.

Skatten har av samma skäl chockhöjts på alkoläsk i bland annat Frankrike, Tyskland och Luxemburg och haft avsedd effekt – i tyskland minskade försäljningen till en sjättedel på två år.

Men här hemma har frågan dragits i långbänk. Först lades lång tid på hur skatteförslaget skulle se ut för att avgränsa just alkoläsken från andra sötade drycker, exempelvis glögg. Sedan diskuterades var de extra skattekronorna skulle tillfalla.
I våras såg det ut som att frågan skulle lösas – definiering avgränsades för drycker med 2,25-10 procent alkohol som kolsyrats och tillsatts med minst två av tre substanser (aromämne, sötningsmedel och färgämne). Och skatteintäkterna beslutades skulle gå till alkoholförebyggande insatser.

Men nu dröjer skattehöjning på alkoläsk alltså ytterligare.
– Det är fortfarande ett öppet ärende som bereds. Dröjsmålet ska inte tolkas som ett annat politiskt ställningstagande, säger Henrik Kjellberg, politiskt sakkunnig på socialdepartementet.