Nyligen larmade Smittskyddsinstitutet om ett hiv-utbrott i Stockholm bland sprutnarkomaner som även börjat sprida sig till andra grupper genom sexuella kontakter. Omkring 25 personer hade upptäckts i höstas med virusstammen CRF01-AE.

I Skåne där två omtvistade sprutprogram funnits på försök i 20 år har inga nya hiv-fall bland missbrukare upptäckts senaste åren. Det tas för intäkt – trots kluven forskning – för att bytesprogram fungerar smittförebyggande. Och ett riksdagsbeslut fjol möjliggjorde för landsting att söka tillstånd för program även i övriga landet. Men intresset har varit svalt fram till Smittskyddsinstitutets larm.

I slutet av mars motionerade Birgitta Sevefjord (v) till landstingsfullmäktige om att utreda för sprutbytesprogram i Stockholm. Och i tisdags föreslog även oppositionslandstingsrådet Dag Larsson (s) att ett startas.

– Jag vill att vi i Stockholm snabbt startar ett sprututbytesprogram. Programmet bör knytas till en infektionsmottagning så att man kan följa upp de missbrukare som deltar och testa dem för gulsot och hiv, sade Dag Larsson i en kommentar.
Att säga nej när så mycket kunskap finns om sprutprogrammens positiva verkan skulle vara cyniskt och riskera människoliv, menar han.

Men sprutfrågan har både blivit ideologisk och en diskussion om hur smittskyddsforskning ska tolkas. Och splittrar alliansen.
Samhället ger felaktiga signaler om fria sprutor delas ut för ett missbruk som är förbjudet. Det menar bland andra moderaterna som är helt emot både i riksdagen, Stockholms landsting och kommun.

Centern är för sprutbyten på alla tre nivåerna. Kristdemokraterna är emot i riksdagen, men för i Stockholms landsting och stad. Folkpartiet är för programmen i riksdagen och Stockholms stad, men inte i landstinget, enligt TT.

Folkpartiets sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg säger nej till sprutbyte på grund av skral evidens.
– Min skepsis mot sprutbytesprogram grundar sig på den bristande vetenskapliga förankringen. Man kan helt enkelt inte säga om fria sprutor gett någon effekt i minskad smittspridning, säger hon och tycker att s vilseleder om att resultaten är entydigt positiva.

Hon hänvisar till att en WHO-rapport som rekommenderat sprutbyte ifjol fick bakläxa. Men även tidigare god erfarenhet i Stockholm att med andra metoder bromsa smittspridning bland missbrukare – exempelvis uppsökande hiv-testning kombinerat med uppehållsbehandling med metadon och subutex för heroinister. Och försöka förmå missbrukare att bli helt drogfria.
Hon pekar på att år 1985 var över hälften av heroinmissbrukarna i Stockholm hiv-smittade, medan två decennier senare var andelen bara fem procent.

Men sprutfrågan skulle nog vid en formell handläggning Stockholms läns landsting inte skötas av Birgitta Rydberg (som handhar folkhälsa, sjukvård och beroendevård), utan av finansroteln. Där är Chris Heister borgarråd (m), men biträdande borgarråd är Stig Nyman (kd) påstår att han skulle sköta frågan. Och han är positiv till sprututbyte.
– Jag betecknar det här som en smittskyddsfråga och inte en narkotikapolitisk fråga. Sprutbyte ger också kontakter med missbrukare som är nödvändiga för ökad narkomanhälsa totalt sett, säger Stig Nyman till TT.

Nästa landstingsfullmäktigemöte i Stockholms län är 15 maj, men v- och s-motionerna ska beredas och väntas tidigast komma upp i höst för omröstning.