STOCKHOLM Två av tre svenska gymnasieskolor uppger i en ny enkät att de drogtestar elever. Vakna skolministern, dags att lagreglera verksamheten, säger till Drugnews Per Johansson, förbundssekreterare i Riksförbundet narkotikafritt samhälle, som försvarar den omtvistade metoden för att stävja missbruk.
Rättsläget för drogtester i skolan oklart och anses av kritiker vara ett integritetskränkande kroppsligt ingrepp. Skolverket har flera gånger slagit ner på skolor som drogtestar utifall inte frivillighet i deltagandet understryks.
Men preliminära enkätsvar från den enkät som RNS riktat till landets gymnasieskolor visar att drogtester blivit vanliga. Av de 276 skolor som hittills svarat så anger 188 skolor (68 procent) att de använder tester. Oftast handlar det om få urinprov som tas – 161 av skolorna tar högst tio prov om året, medan 27 skolor tar fler.
Det är genomgående vid misstanke om narkotikapåverkan skolorna använder drogtester, men 71 av skolorna har övervägt att införa slumpmässiga tester. Av de 88 skolor som idag inte använder drogtester så har elva diskuterat att införa slumptester. Det är en metod som det juridiskt saknas stöd för idag.
Även om hittills bara en tredjedel av samtliga gymnasieskolor besvarat enkäten, så är Per Johansson på RNS överraskad av att så många drogtestar.
– Gymnasieskolorna ska ha beröm för att de vill motverka drogmissbruk bland eleverna. Drogtester är ett bra verktyg för att tidigt upptäcka problem, kunna hjälpa elever och samtidigt uppnå arbetsro i skolan, säger han.
Han anser att drogtester främst behövs på gymnasieskolor, i exempelvis Stockholm uppgav ifjol 23 procent av pojkarna och 20 procent av flickorna på gymnasiets årskurs två att de prövat narkotika. I nian på högstadiet hade ifjol sju procent av pojkarna och fem procent av flickorna i riket prövat.
– För att skydda unga ska drogtester användas där de gör mest nytta. Men vi är inte främmande för att även högstadieskolor drogtestar i preventionssyfte. Och gärna att frivilliga slumptester används, de är ju inte så utpekande och ger också elever argument att motstå grupptryck att pröva narkotika, säger Per Johansson.
Men han anser att regeringen först måste utreda och föreslå lagreglering användande av drogtester. Dessutom måste tester kvalitetssäkras genom analyser på godkända laboratorier för att inte riskera felaktiga provsvar, betonar han.
Årjängs gymnasieskola har senaste tiden stått i fokus sedan skolan avstängt elever som vägrat drogtesta sig från undervisningen. Skolverket, jurister och lärarfack har kritiserat kommunen. Men så sent som i torsdags beslutade politikerna i barn- och utbildningsnämnden i kommunen att stödja skolans rektor att använda tester i preventionsarbete. Man ska arbeta för förändring av gymnasieförordningen så att det blir lagligt att använda drogtester.
Skolminister Jan Björklund (fp) anser att det är fel att skolan drogtestar elever.
– Tror man, eller misstänker man, att en tonåring har missbrukat narkotika – då är det vår uppgift som vuxna att se till att testa detta och börja vidtaga åtgärder. Dom testerna bör vidtagas av polisen och de sociala myndigheterna och inte av lärarna, säger han till SVT Värmlandsnytt.
På de allra flesta skolor som drogtestar är det dock inte lärare utan skolhälsovården som sköter provtagningen.
• I USA blir slumpmässiga drogtester i skolor allt vanligare. De anses ha bidragit till att vända landets drogproblem neråt. I Sverige används slumptester främst på privatskolor och internat, men även skolor i Helsingborgs kommun använder frivilligt baserade slumptester på några yrkeslinjer och hänvisar till arbetsmiljölagen.