Kokainledare grips och ökända karteller slås ut, men effekten på själva drogproblematiken är i slutändan ringa.

Därför är den senaste utvecklingen i USA mycket intressant.
Nyligen presenterade tidningen USA Today statistik från amerikanska narkotikamyndigheten DEA som visar att insmugglingen av kokain till de stora städerna i USA har börjat sjunka. DEA menar att den mexikanske presidenten Felipe Calderóns hårda tag mot narkotikaligorna har gett goda resultat. Drygt 20 000 federala poliser har satts in i områden där kartellerna haft greppet.

Om trenden håller i sig är det ett av få exempel på att ökade polisinsatser mot kokainsmugglarna faktiskt lett till minskat utbud på konsumenternas marknad. Men USA utgår å andra sidan från en mycket hög nivå.

MER KOKAIN TILL EUROPA
På den europeiska marknaden är utvecklingen den motsatta. Konsumtionen är betydligt mycket lägre än i USA men spanjorernas kokainmissbruk har redan stigit till samma höga nivå per capita som amerikanernas och fler länder följer efter.

Den ökade efterfrågan i Europa uppmuntrar latinamerikanska narkotikasyndikat att fortsätta på samma sätt som tidigare. Transporten av den starka drogen från Colombia, Peru och Bolivia över Atlanten är ett mer komplicerat projekt än leveransen till USA men ligorna är beredda att ta risken.

Genomkorrupta Venezuela och grannen Brasilien är två viktiga transitländer på vägen till europeiska nöjeslokaler. Även Västafrika med många öar och lättmutade tjänstemän har på senare år blivit en ny väg. Det har i högre grad också Argentina där framför allt peruanska ligor dragit nytta av lättdresserade tullarbetare och poliser. Häromdagen greps nio personer ur tullpersonalen på Buenos Aires internationella flygplats för mutbrott.

FLER BESLAG
Statistik om kokain ska tas med en nypa salt, men visar ändå åt vilket håll utvecklingen går. Trenden de senaste åren är att betydligt mer kokain beslagtas i världen än tidigare. En förklaring är den kniviga smugglingsrutten till Europa, en annan att ligorna försvagats. Mytomspunna organisationer som Tijuana-, Medellin-, Cali- och Norte del Valle-kartellerna i sina glansdagar finns inte längre. De kunde alla muta en hel stad eller ett gränsområde för att få som de ville. Satte sig någon på tvären blev hämnden våldsam.

I dag finns ingen mäktig kartell kvar i Colombia och i Mexiko återstår bara två: Sinaloa och Golf. Bägge är sargade av knarkkriget i Mexiko som krävt uppåt 2 000 människoliv i år.

– Vi ser en utveckling där ligorna blir fler, men mindre och svagare, säger mexikanska narkotikaexperten Guadalupe Gonzáles Gonzáles från forskningsinstitutet CIDE till Drugnews.

GERILLAN INBLANDAD
I Colombia har vänstergerillan Farc och högermilisen tagit över en del av tomrummet. Farc kontrollerar omkring 40 procent av kokainproduktionen och grupper inom högermilisen står bakom ungefär lika mycket, uppger colombianske säkerhetsanalytikern Alfredo Rangel för Drugnews.

De väpnade grupperna kontrollerar stora landområden där kokainfabrikerna är placerade. Arealen med kokaodlingar har halverats i Colombia under 2000-talet, men sambandet mellan tillgången på koka och storleken på den slutliga kokainproduktionen är svagare än tidigare.

Plan Colombia – en USA-stödd offensiv mot vänstergerillor, högermilis och knarkligor – har lett till att nationen blivit mindre våldshärjad, men kokainproduktionen har bara sjunkit marginellt jämfört med startåret 2000. Hittills har USA pumpat in mer än 25 miljarder kronor i projektet.

De främsta resultaten har uppnåtts sedan president Alvaro Uribe tog makten 2002. Omkring 500 colombianska brottslingar har utlämnats till USA under hans mandatperiod.

Framgångsrikt kan tyckas, men faktum kvarstår: kokainproduktionen förblir mycket hög. Ur den aspekten är Plan Colombia ett misslyckande.

MEXIKO TAR ÖVER
1993 – året då Medellin-kartellens stenrike ledare Pablo Escobar dödades – tillverkades 199 ton kokain i Colombia och 769 ton totalt i världen, enligt FN:s beräkningar.
På den tiden höll kartellerna till i Colombia medan produktionen till stor del var förlagd till Peru och Bolivia.

I dag står Colombia för mer än 60 procent av världsproduktionen (610 av 984 ton år 2006), men pengarna från kokainet hamnar inte längre i samma utsträckning i fickorna på colombianska kokainkungar.
– I dag är det de mexikanska kartellerna som styr och bestämmer reglerna, berättar Alfredo Rangel.

De colombianska ligorna är för svaga för att kunna sköta transporterna till USA själva och mexikanska mellanhänder tar större delen av vinsterna. Även på vägen till Europa finns liknande organisationer som minskar intäkterna för colombianerna.

Härom veckan greps dessutom den störste colombianske narkotikabossen för tillfället, Diego ”Don Diego” Montoya. Han styrde en kvarleva av Norte del Valle-kartellen som splittrats för några år sedan.

KACKERLACKOR
Plan Colombia har varit ett viktigt bidrag till de inhemska ligornas försvagning. Projektet har dessutom medfört att kokainproduktionen stabiliserats i Colombia i stället för att öka ännu mer. Den negativa effekten är att produktionen istället stigit kraftigt i Peru och Bolivia under 2000-talet.

Motsvarande utveckling kunde noteras i slutet på 1990-talet när bolivianska staten genomförde en offensiv mot sina kokaodlare. En stor del av drogtillverkningen förflyttades på kort tid till Colombia som plötsligt blev kokainlandet nummer ett.

– Kackerlackeeffekten visar att taktiken som används mot kokainproduktionen är ineffektiv, menar Gonzáles Gonzáles.

Hon hävdar att drogtillverkningen aldrig försvinner så länge det går att tjäna pengar på att sälja kokain. Produktionen flyttar bara på sig likt hotade kackerlackor.

Hon förespråkar istället att myndigheterna fokuserar på att komma åt tvätten av knarkpengarna. Kokainligorna investerar i turistorter i Karibien, spelar pengarna rena på kasinon i Las Vegas eller använder sig av banker i skatteparadis som inte bryr sig om att fråga var alla miljonerna kommer från. På det här området görs väldigt lite, menar Guadalupe. Om pengatvätt granskas ihärdigare kommer kokainligornas ledare lättare kunna spåras och vinstpengarna från kokainet blir ohanterliga för brottslingarna, menar hon.

EU OCH USA MED ARMARNA I KORS
Hon får medhåll av säkerhetsanalytikern Alfredo Rangel. Båda experterna menar dessutom att den rika världen måste bidra med annat än bara pengar till kampen mot kokainproduktionen i Latinamerika.

Själva motorn i verksamheten – missbruket i USA och EU – görs det väldigt lite åt. I Mexiko och Colombia finns en frustration över att fattiga nationer får betala ett högt pris i form av dödade, skadade och flyende människor på grund av den rika världens kokainkonsumtion.

En kokainsnortande medborgare i ett i-land, som haft alla möjligheter att göra något bättre av sitt liv, värderas högre än en fattig latinamerikansk bonde, som kämpar för att få ihop till brödfödan, anser många i regionen.

Guadalupe tar upp förbudet mot kokaodling i Colombia, Peru och Bolivia. Hon tycker att lagstiftningen medför så mycket lidande att det vore bättre om kokan var tillåten. En stor del av våldet i Colombia kretsar kring kampen om de förbjudna kokabladen, en viktig ingrediens i kokainet. Om odlingarna vore legala skulle många på landsbygden hamna längre bort från konflikten. Effekten skulle antagligen bli att kokainproduktionen ökar och USA tvingas ta ett större ansvar för sina missbrukare, menar Guadalupe.

LAOS ETT FÖREDÖME
Rangel däremot förespråkar ett starkare statligt stöd till de bönder som växlar från koka till andra grödor. Metoden har varit mycket framgångsrik i Laos för att få bort opiumodlingarna. Rangel, som egentligen gillar Uribe, tycker att presidenten just i denna fråga borde ändra taktik och hjälpa kokabönderna i stället för att jaga dem. Ge dem vettiga alternativ för att inte hamna i kokainligornas klor.
Men det kanske är en övermäktig uppgift så länge världsmarknaden för kokain fortsätter att vara het.

I Sverige pumpar varje kokainsniffare in omkring 800 kronor per gram i narkotikaligornas verksamhet. Delar av dessa pengar når väpnade grupper i Colombia och eldar på inbördeskriget. Kanske något att tänka på för den som tycker att kokain bara är en kul grej.