– Det här är ett väldigt viktigt beslut som kommer att innebära att säkerheten på våra vägar kommer att höjas, säger infrastrukturminister Åsa Torstensson i en kommentar efter att regeringen i torsdags antagit riktlinjerna.

Utredaren, som utses inom kort, ska även se över hur incitamenten kan bli bättre för att rattfyllerister ska välja att ingå i alkolåsprogram som förutom alkolås även innefattar terapi och läkarkontakter. Omkring en tredjedel av rattfyllerister återfaller i trafikonykterhet utan stöd, visar studier.

Men att installera alkolås och delta i program kan bli dyrt för individen, ofta uppåt 50 000 kronor. Infrastrukturministern vill därför att utredningen analyserar hur framtida program kan bli billigare och enklare för den enskilde.

Vägverket föreslog nyligen att inte bara rattfylleridömda, utan även de som ännu inte ertappats, men av läkare konstaterats har alkoholproblem bör ingå i alkolåsprogram.

Antalet ertappade rattfyllerister har ökat senare år. Till och med augusti i år hade 12 296 förare avslöjats med alkohol i kroppen och 7272 förare med andra droger. En ökning med elva procent jämfört med samma period ifjol. Omkring 150 dödsolyckor är alkoholrelaterade per år.

Utredningen ska lämna förslag senast 15 december nästa år på för ett obligatoriskt alkolåssystem för rattfyllerister. Drograttfyllerister omfattas dock inte av den nya utredningen, enligt infrastrukturministerns pressekreterare Kenneth Hulthgren.

• Förra s-regeringen ville reglera att alkolås skulle finnas i alla nya bilar senast 2012, medans alliansen – med hänvisning till EU-hinder – hoppas att marknaden genom frivillighet genomför det.