STOCKHOLM Ansvaret för missbruks- och beroendevård mellan kommuner och landsting ska ses över och tydliggöras. Idag varierar kvalitén på missbruksvården i landet. I ett nytt åtgärdspaket aviserar regeringen skärpt tillsyn och ny lagstiftning. Kritiker tycker förslagen är tama och efterlyser mer resurser och sanktionsmöjligheter.
I Sverige finns omkring 100 000 grava missbrukare av alkohol eller narkotika. Många av dem far illa och behöver stöd i form av strukturerad missbruksvård för att bli drogfria.
– Men den enskilde missbrukaren får idag kämpa för att få det stöd och den rehabilitering som behövs. Och när missbruksvård väl ges är den inte sällan fragmentarisk och utan fungerande vårdkedjor. Ibland avgör bostadsorten möjligheterna att få den hjälp som behövs. Så kan det inte få fortsätta, säger folkhälsominister Maria Larsson (kd).
På torsdagen presenterade hon på en presskonferens på Östermalms beroendemottagning i Stockholm – där socialarbetare, sköterskor och läkare sedan länge samarbetar i gemensamma lokaler – regeringens nya strategi för utveckling av missbruksvården.
Hon pekade på många brister och stora regionala skillnader i både kommuners och landstingens sätt att tillgodose olika patientgruppers behov. Och personer med både missbruksproblem och psykisk ohälsa bollas ofta runt mellan socialtjänsten, psykiatrin och beroendevården.
Kortsiktigt vill regeringen sätta upp tydliga mål för att förbättra kvalitén, öka tillgången till insatser och genom utvärdering och ökad tillsyn se till att missbruksvården är likvärdig runt landet.
Platstillgången i program med ersättningsmedel för opiatberoende är mycket skiftande i landet. Missbrukande gravida kvinnor behöver särskilt stöd, likaså anhöriga och barn i missbrukarfamiljer och mer fokus bör läggas på de patienter som hamnar i beroende efter överkonsumtion av läkemedel som läkare skriver ut.
Regeringen avsätter i år 28 miljoner kronor för att förbättra kunskaperna ute i kommuner och landsting, implementera Socialstyrelsens nya riktlinjer och förbättra gemensamma insatser och prioriteringar. Samtidigt anslås de närmaste åren 40 miljoner kronor till Socialstyrelsen och länsstyrelserna för att skärpa tillsynen av missbruksvården. Målet är att alla behandlingshem och HVB-hem ska granskas, därtill ett brett urval av verksamheter för öppenvård av missbrukare.
Långsiktigt ska hela lagstiftningen som berör missbruksvården ses över och likaså ansvaret mellan myndigheterna och där folkhälsoministern inte utesluter ny lagstiftning. En utredare tillsätts inom kort.
– Det är stor risk idag att många som söker hjälp hamnar mellan stolarna därför att ingen vill ta ansvaret. Det handlar inte om att lyfta bort missbruksvården från kommunerna, men kanske flytta en del av ansvaret och stimulera samarbete med landstingen, sade Maria Larsson.
Utredaren ska få ända till år 2010 på sig att fundera.
• Drugnews: står det något i utredningsdirektiven om att införa sanktionsmöjligheter mot de kommuner och landsting som inte tar sitt ansvar?
– Nej, men socialtjänstlagen är givetvis till för att följas, svarade Maria Larsson.
• Har ni diskuterat vårdgaranti för missbrukare med rätt till utredning och insatser inom viss tid som finns exempelvis i Danmark?
– Nej, det är inte specifikt angivet, men det står fritt för utredaren att titta på. Vi kan ju inte föreslå i alla detaljer, sade hon.
Och på frågan om de anslagna medlen verkligen räcker för tillsyn av de flera hundra vårdinrättningarna och varför inte ökade resurser till själva missbruksvården nämns i åtgärdspaketet så gav hon mer vagt svar.
– Det är inte alltid klara samband mellan kostnader och kvalitet, sade hon och tillade att förebyggande insatser är viktiga i kommunerna eftersom en ung som hamnar fel senare kostar samhället mycket.
Sammantaget saknas i åtgärdspaketet en diskussion om att neddragningarna i missbruksvården ofta med snöda ekonomiska motiv i kommunerna. Vilket lett till att man väntar längre med insatser och väljer hellre billigare öppenvård än dyrare institutionsvård.
• Politiska oppositionen är kritisk till regeringens satsning på missbruksvården.
– Vi behöver inte fler utredningar. Nu behövs det resurser för fler behandlingsplatser. Det behöver satsas på forskning och säkerställa att varje individ får hela sin behandling och inte bollas däremellan, sade Ylva Johansson, vice ordförande i socialutskottet (s), till SR Ekot.
Även förre nationella narkotikasamordnaren Björn Fries anser att det är för få konkreta satsningar i regeringspaketet. Han vill se mer pengar till landstingen för att ge heroinister rätt vård och de landsting som inte sköter sig bör straffas.