Metadon i kriminalvården väcker debatt

STOCKHOLM Förskriver kriminalvården medicin åt opiatberoende intagna eller delar myndigheten ut knark? Det debatterades på ett fullsatt möte häromkvällen som Skyddsvärnet anordnade.

Substanserna metadon och Subutex används i allt högre grad, även inom Kriminalvården, vid läkemedelsassisterad behandling av opiatberoende narkomaner. Bland annat har numer Fosieanstalten i Malmö sex behandlingsplatser och på externa behandlingshem får dömda kontraktsvård för sitt beroende med syntetopiatmediciner. Dessutom pågår försök med andra läkemedel för fångar med adhd-diagnos på Norrtäljeanstalten.

Frågeställningen om att dela ut ersättningsläkemedel till drogmissbrukande fångar är kontroversiell, vilket gavs tydliga uttryck för vid debatten på ABF i Stockholm dit över 200 personer kommit.

– Jag välkomnar den här utvecklingen, och kan se på våra klienter hur de som kommer i fråga för behandlingen blir lugnare och hur deras aggressioner försvinner, menade kriminalvårdsdirektör Birgitta Göransson, ansvarig för behandlingen.

Den läkemedelsassisterande behandlingen som är strikt reglerad av Socialstyrelsen bygger i grunden på att läkemedlen ska vara komplement i behandlingen. De sociala och psykosociala delarna ska vara de primära delarna av behandlingen.
– Tyvärr har det blivit omvänt och idag är det läkemedlen som är det primära, sade Magnus Sundgren, tidigare stabschef vid Stockholms socialförvaltning, som hade invändningar mot utvecklingen.

Han pekade på tre särskilda punkter som leder till negativa konsekvenser av behandlingen.
Dels legitimeras ett illegalt bruk av medicin. Dels en kontrollaspekt, att metadon och Subutex syftar till att kontrollera beteenden som samhället inte accepterar. Denna är betydelsefull för Socialstyrelsen, problemen uppstår när kontrollaspekten blir dominerande.

Dessutom har konstaterats att överdödligheten hos de opiatberoende som tvingas avbryta behandlingen är väldigt hög. Magnus Sundgren anser att det är alldeles för lätt att straffa ut sig ur behandlingen.

Utifrån sin erfarenhet i Stockholms Socialförvaltning ansåg han också att förvaltningen inte har de resurser som krävs för så långtgående stöd vid de sociala och psykosociala delarna av behandlingen. Den kunskapsöversikt som finns visar att behandlingen ger en varaktig effekt först efter fyra års behandling.

Paneldeltagaren överläkaren Orsolya Hoffman som är delansvarig och forskar för projektet säger till Drugnews medarbetare att de sociala och psykosociala delarna är lika viktiga i behandlingen som medicinering.

– Det har visat sig i studier som har gjorts i bland annat Holland, Danmark och Schweiz att myndigheterna i vissa fall lämnar läkemedelsassisterande behandlingen på grund av att samhället inte har de resurser som krävs för en mångårig komplett behandling.

– I dessa länder satsar man nu även på ren ”harm reduction” i form av utdelning av heroin till vissa av klienterna som har svårt att klara sig. Därför är det väldigt viktigt att samhället ställer de nödvändiga resurserna till förfogande på alla nivåer, säger hon till Drugnews.

Bland publiken fanns även medlemmar från Brukarföreningen i Stockholm. Dessa ifrågasatte debattpanelens samlade kunskap, med anledning av att det inte fanns någon där med den erfarenhet som dessa användare av Subutex och Metadon faktiskt innehar.

• Fotnot: Debatten anordnades av ABF och föreningen Skyddsvärnet i Stockholm som i snart 100 år har hjälpt frigivna fångar och deras familjer till en social rehabilitering.

Vård minskar återfall

En storsatsning på behandling av intagna med missbruksproblem har lett till minskade återfall, visar en Brå-studie. Över 60 procent av de kriminalvårdens intagna har narkotikaproblem och hög risk att återfalla i brott.

Återfall i nya fängelsedomar var elva procentenheter lägre bland dem som fick behandling än en jämförbar kontrollgrupp. Och åtta procent färre behandlade lagfördes på nytt efter ett år, 50 procent jämfört med 58 procent i kontrollgruppen.

100 miljoner kronor avsattes till kriminalvårdens satsning mot drogproblem för åren 2002-2004, som sedan fortsatt. Sex särskilda behandlingsanstalter och enstaka behandlingsavdelningar på andra anstalter har startats. Idag finns cirka 800 behandlingsplatser inom fängelserna.

Uppsökare motiverar till behandling, behandlingsprogram utvecklas (tolvstegsprogrammet har haft bäst effekt), flera får avsluta sista delen av vårdvistelsen på externa behandlingshem. Samtidigt har kontrollen ökat för att försvåra föra in narkotika, personal utbildats och mer samverkan med andra myndigheter.

Man är på rätt väg, men verksamheten kan utvecklas ytterligare, anser Brottsförebyggande rådet i sin utvärdering. Källa: Ladda ner Brå-rapporten .
Drugnews/SL

Etiketter:

Annonser