Den 6 maj förra året gjorde Socialstyrelsen en inventering av de 3 066 patienter som den dagen stod under psykiatrisk tvångsvård i Sverige. Ungefär hälften vårdades enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), den andra hälften enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).

Rapporten som publicerades i måndags belyser en hel del brister i tvångsvården. Socialstyrelsens analys visar att de allra flesta som vårdades den dagen endast fick läkemedelsbehandling. En alltför stor grupp inom de två olika tvångsåtgärderna saknar helt en vårdplan. I vårdplanen ingår psykosociala insatser, psykologiska behandlingar och omvårdnads- rehabiliteringsinsatser.

De patienter som hade en vårdplan fick insatser på flera områden än de som saknade vårdplan.
– Det visar att vårdplaneringsprocessen inverkar positivt på vårdens faktiska innehåll, säger Anders Printz, chef för nationellt utvecklingsstöd, i en kommentar från Socialstyrelsen.

Förra granskningen gjordes 2005, analysen av 2008 års inventering visar att vården för de patienter som vårdas inom LRV faktiskt får mycket mindre vård idag. 32 procent av klienterna med missbruksproblem fick behandling för sitt missbruk 2005 mot 22 procent 2008.

Många patienter har barn, men få fick särskilt familjestöd eller psykologiska insatser. Det behövs därför etableras mer kontakt med patienters anhöriga och nätverk.

Analysen visar vidare att av de 868 inneliggande LRV-klienterna hade bara 57 procent en vårdplan, fyra procent av dessa följde inte sin vårdplan. Av de 595 LRV-patienter som vårdades enligt den permitterande formen, alltså vård utanför kliniken, följde fem procent inte sin vårdplan och 22 procent saknade vårdplan.

Enligt rapporten kom 55 av LRV-klienterna från kriminalvården och hade blivit dömda till fängelse. Dessa hade remitterats från anstalterna och avtjänade sina straff inom den rättspsykiatriska vården.

För de 110 äldre patienter över 65 som ingick i inventeringen hade 96 personer antipsykotisk behandling. 27 av dessa hade depåmedicinering, 54 patienter hade medicinering med tabletter och 15 personer fick båda delarna. Tre eller fyra psykofarmaka är en av Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer och en vedertagen indikator för polyfarmaci.

I gruppen äldre hade hälften av patienterna mer än fyra läkemedel.
Sjukvårdshuvudmännen bör enligt Socialstyrelsen bland annat kvalitetssäkra och utveckla innehållet i vården. Säkerställa att äldre, barn och unga samt de med långa vårdtider får rätt insatser och vårdas på rätt vårdnivå.

Vård mot någons vilja innebär ett stort ansvar och att den måste vara allsidig, planerad och kunskapsbaserad. Granskningen visar att det finns skäl för att aktörer att utveckla den psykiatriska vården, konstaterar Socialstyrelsen.

Några av de förslag Socialstyrelsen lämnar till regeringen är att särskilda åtgärder måste sättas in för att stödja huvudmännen att utveckla innehållet i vården. Kompetensutveckling för personalen, så att ett varierat och behovsanpassat vårdinnehåll kan erbjudas. Och minska belastningen inom slutenvården genom att utveckla alternativa vårdformer.

Det är också hög beläggningen på psykklinikerna. Den aktuella inventeringsdagen var bara 40 av omkring 4000 vårdplatser lediga. Om några av de flera hundra som var på permission hade behövt akut vård den dagen, så hade det blivit problem.

• Flera av problemen inom psykiatriska tvångvården är kända sedan tidigare, enligt Sveriges kommuner och landsting. Det behövs mer resurser från staten, men det finns också brister i metoderna som måste åtgärdas.
Ing-Marie Wieselgren på SKL säger till SR Ekot att man nu vill göra en inventering på varje sjukhus för att se vad det exakt är som behöver utvecklas. Den inventeringen ska göras under 2009, enligt Wieselgren.

• Fotnot: Ladda ner rapporten , Innehållet i den psykiatriska tvångsvården (pdf-fil, 62 sidor).