2000-11-10 12:39 (DrugNews/SL)
STOCKHOLM Brottsförebyggande rådet, Brå, fortsätter att ifrågasätta själva knarkförbudet. För tredje gången på två år kommer nu en rapport som menar att förbudet lett till att polisen fokuserar sin bekämpning på ringa narkotikabrott (innehav och bruk) istället för grova brott (langning och smuggling).
80 procent av de lagförda narkotikabrotten är idag ringa mot 60 procent för tio år sedan. Och Brå finner inte några entydiga tecken på att kriminaliseringen av själva konsumtionen 1988 och straffskärpningen 1993, som gav polisen möjlighet att begära drogtestning vid misstanke om drogpåverkan, avskräcker ungdomar att pröva narkotika. Tvärtom ökar andelen, enligt drogvaneenkäter.
Å andra sidan vet man inte hur många som skulle prövat om skärpningen inte införts.
Avsikten med lagändringen var att förhindra nyrekrytering av missbrukare, minska tillgänglighet av droger, samt motivera kända missbrukare vård. Det ska vara svårt att missbruka, men lätt att få vård blev ett begrepp.
Det är särskilt ungdomsinriktade polisingripande, typ Ravekommissionens arbete på klubbar och fester i Stockholms län, som kritiserats av Brå för att även misstänkta grips och testas som senare inte kan påvisas ha haft droger i kroppen. Vid denna nya sammanställning, som gäller hela riket, var cirka 30 procent av tester av ungdomar bommar. För samtliga 12 000 tester under 1998 (en fördubbling sedan 1994) som polisen initierade på misstänkta var träffsäkerheten närmare 90 procent.
”Samma rättsläge bör gälla för unga som för äldre när man använder tvångsmedlet. Men det handlar inte bara om rättssäkerhet och integritet, utan är även ett effektivitetsproblem för polisen”, säger Bråforskaren Peter Lindström till DrugNews.
Är det i själva knarkförbudet ni egentligen är kritisk till?
”Vi tar inte upp det i rapporten. Vi finner bara att polisen efter lagändringen lagt mer fokus på gruppen kända missbrukare och ungdomar. Och det finns en baksida – att drogtestning används på unga som inte kan bindas vid brott och att mindre polisresurser läggs på att bekämpa överlåtelsebrott”, säger Peter Lindström.
Brås generaldirektör Ann-Marie Begler har dock i flera sammanhang uppmanat regeringens narkotikakommission att sätta en genomlysning av knarkförbudet högst på dagordningen.
Läs mer i Narkotikafrågan:
• Generaldirektör i blåsväder