En beställd narkotikautredning överlämnades till henne i tisdags och skisserar fyra olika alternativ av sprutbyte på försök. En variant är ett sprutbyte för redan smittade, en annan begränsning till en lokal, ett tredje sprutbyte i flera befintliga integrerade mottagningar, eller en begränsad försöks- respektive kontrollgrupp.

– Alternativen för sprutbytesprogram är nu något vi ska diskutera inom landstinget och tillsammans med Stockholms stad och övriga kommuner i länet. Min bedömning är att vi kommer att införa något slags försöksverksamhet med sprutbyten, säger Birgitta Rydberg i en kommentar.

Hon tror att det tidigast i vår kan bli aktuellt att sända en eventuell ansöka till Socialstyrelsen efter att landstingets hälso- och sjukvårdsnämn, Stockholm stad och Kommunförbundet tagit ställning.

Rydberg har tidigare tillhört den skeptiska delen av Folkpartiet till sprutbyten.
– Forskningen är svajig vad gäller sprutbytesprograms smittskyddseffekter. Men jag kan tänka mig ett försök kopplat med breda insatser, som även innehåller förebyggande, hiv-testning, rådgivning, säger hon till Drugnews.

Även andra partier i huvudstaden har varit oeniga. Moderaterna har från att varit helt emot gått med på att saken skulle utredas, vilket nu alltså har gjorts.

Slutrapporten om åtgärder för att begränsa smittspridning bland sprutnarkomaner har flera åtgärdsförslag. Det understryks att ett sprutbytesprogram bara kan vara ett komplement till andra etablerade metoder.

Huruvida sprutbyten är effektiva mot smittspridning är omdiskuterat och det finns inga entydiga eller samstämmiga slutsatser från forskarvärlden, konstaterar utredningen.
Sprutbyte minskar inte missbrukets omfattning, men det kan ”reducera riskbeteende, risker för smittspridning, möjliggöra ökad kontakt med injektionsnarkomaner och därmed skapa förutsättningar för motivationsarbete och behandling.”

Utredarna skattar antalet injektionsmissbrukare till omkring 9 000 i Stockholms län, varav hälften finns i huvudstaden. Länet hade 2005-2007 omkring 70-80 procent av de intravenösa hiv-fallen i landet. 2007 utbröt en hiv-epidemi bland missbrukare i Stockholm, men återgick under fjolåret till ungefär tidigare nivå.

En baslinjestudie bland marginaliserade narkomaner i Stockholm visar att en mycket stor andel av de tillfrågade personerna delar sprutor, nålar och annan utrustning.

I Skåne, där landets enda sprutbyten finns, och i Västra Götaland, där inga finns, är antalet hiv-smittade missbrukare betydligt lägre. Däremot är spridningen av hepatit C stor även där.

Utredarna har besökt sprutbytesverksamheter i Malmö, Helsingfors, Köpenhamn och Oslo. Och intervjuat såväl forskare, företrädare för sjukvården, kommuner, myndigheter såsom ideella organisationer.

En av kritikerna till sprutbyten är Riksförbundet narkotikafritt samhället. I ett pressmeddelande menar organisationen att sprutbyte nu troligen införs i Stockholm, trots avsaknad av evidens. “Anledningen till att narkotikautredningen om beroendevård och smittskyddsåtgärder nu föreslår att sprutbyte införs torde vara taktiskt politisk“, skriver RNS.

• I Sverige finns idag bara sprutbyten i Malmö och Lund, trots att riksdagen 2006 antog en lag som tillåter landsting att starta sådana program. Men landsting och kommuner har avvaktat. Blir det nu ett tidsbegränsat sprutprogram i Stockholm, som ska utvärderas, kommer det säkerligen noga följas av andra kommuner och landsting i landet.