I den lagrådsremiss om effektivare narkotika- och dopinglagstiftning som folkhälsominister Maria Larsson (KD) ska presentera på torsdag väntas förslag om att tull och polis ska få skyddomhänderta misstänkta, men ännu ej narkotikaklassade nätdroger.
Och att myndigheter ska kunna köpa in droger för analyser.

Även skärpt straff för dopingbrott och narkotikaklassning av GBL och butandiol (som båda i kroppen omvandlas till redan klassade GHB) föreslås.

Det är lagändringar som utredaren Jan Pennlöv föreslog redan i december 2008, och som regeringen nu utgått ifrån. Folkhälsoministern har flera gånger understrukit att en ökad drogförsäljning via nätet oroar henne och att snabbare insatser för att stoppa dem måste till.

Idag kan ungdomar med en knapptryckning lagligt beställa hem droger som ännu inte har analyserats och narkotikaklassats. När preparaten orsakat skador, dödsfall och debatt och utretts och så småningom stoppats, så ändrar tillverkarna en molekyl i strukturen och kan sedan lagligt fortsätta försäljningen.

Önskemål om att generiskt kunna stoppa kemiska släktingar av droger har förts fram, men har ansetts för rättsosäkert. Men även alternativet, att kunna skyddomhänderta ännu lagliga droger och narkotikaklassa GBL och BT, som båda används inom industrin, är juridiskt knepigt.

Det är orsaken till att lagförslaget som var tänkt att lämnas i mars dröjt ändå tills nu. Regeringens jurister har slitit med formuleringarna, det ska bli intressant att se hur man löst det.

Även andra skärpningar är att vänta om lagarna om narkotika och doping. Men själva ikraftträdandet blir troligen rejält försenat. För efter att lagrådet fått se över förslaget så ska en proposition läggas till riksdagen. Men hinner nog inte före sommaruppehållet och sedan väntar valet.

Enligt uppgifter till Drugnews så blir det först höstriksdagen – med ny sammansättning – som får ta ställning till förslagen. Under tiden kan nätdroger fortsätta att strömma ut till unga köpare.