Det är IOGT-NTO:s Juniorförbund (Junis) som i Almedalen på Gotland lade fram sin sjunde rapport om kommunernas stöd till missbrukarnas barn. Man har följt frågan länge och värnar drogfria miljöer för barn och ungdomar.

– Vi ser allvarligt på att det är så få barn som får hjälp. Kommunerna har resurser och på många håll har även antalet stödgrupper ökat, men barnen hittar inte dit, säger Junis vice förbundsordförande Christer Wik till Drugnews.

Även om fler kommuner i år angivit att de ordnar särskild verksamhet för barn till alkohol- och narkotikamissbrukare, så nås färre barn. Av de 233 av landets 290 kommuner som svarade så uppgav 87 procent att man totalt kunde erbjuda 202 stödgrupper. Men antalet barn som faktiskt nåddes av hjälp hade minskat från 2620 till 1959 barn.

Det är knappt två procent av barn till missbrukare och ännu lägre andel om man inräknar det vidare begreppet riskbruksfamiljer, där cirka 385 000 barn lever, enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar.

– Dessa osynliga barn i samhället måste få stöd och samtidigt måste den restriktiva alkoholpolitiken försvaras för att inte fler hamna i missbruk. Det finns till och med kommuner som uppger att man inte erbjuder stödgrupper för att dessa barn inte finns där, säger Christer Wik.

Stödet består ofta i att träffas varje vecka och fika, tala om både roliga och tråkiga upplevelser, och att se att det finns andra unga i samma situation. Flera bär på skuldkänslor för att mamma eller pappa super och de får sällan tala om egna tankar.

Örebro kommun har i ett särskilt projekt, “Sputnik“, satsat mer på familjeomsorg och barn till missbrukare några år. Numer har verksamheten permanentats och det finns idag sex stödgrupper för unga i åldrarna 7 till 20 år, även två grupper för föräldrar har man börjat med.

– Vi besöker även skolor, idrottsföreningar och samarbetar med ideella organisationer och berättar att vi finns och att vi vill ha kontakt. Det är viktigt att vuxna ser och vågar fråga hur barnen mår och slussas vidare, berättade socialarbetare Marit Äng på seminariet.

Kommunalrådet Rasmus Persson (C) berättade att han fått kämpa för att öronmärka pengar till Sputnik, men att verksamheten både kan stödja barn som nu har det svårt och spara pengar för samhället i framtiden. Dessa utsatta barn har högre risker att annars själva blir missbrukare, visar studier.

Regeringen ville lyfta fram de glömda barns situation för några år sedan och pengar togs fram för att fördela till kommunerna via länsstyrelse. Men bara en del av öronmärkta 50 miljoner kronor per år används.

• Drugnews: Varför ansöker inte kommuner mer för att starta stödgrupper?
– Det kan säkert handla om informationsproblem, men även att kommuner är rädda för att binda upp sig för framtida utgifter när verksamheten väl är igång, svarar Rasmus Persson.

Örebro kommun får inte del i pengarna längre, men avser i framtiden fortsätta att satsa på barn till missbrukare. Eventuellt även sporra ideella aktörer som kanske kan göra det bättre.

Vid seminariet medverkade även tv-producenten Doreen Månsson som gjort flera filmer om missbruksproblem. I höst planerar hon även ta upp alkoholfrågor i barnprogrammet Bolibompa.