Kunskap, beprövad erfarenhet och diplomutbildningar för drogterapeuter och behandlingspersonal ställs mot vetenskap och akademisk utbildning. Personlig empati och igenkännande i klientens situation ställs mot manualer framtagna vid akademisk forskning.

– Det finns onödiga spänningar mellan social och medicinsk kompetens, ska vi bygga på frivillighet eller mera tvång. De lagar vi har är 25- 30 år gamla och de av regeringen beslutade nationella insatserna som nu implementeras skulle ha kommit långt tidigare, sade huvudtalaren, regeringens särskilda utredare Gerhard Larsson, i ett anförande.

Certifiering av personal eller behandlingshem eller både och? Det verkar knepigt att få till, men bygger på att systematiskt införa kunskapsbaserad och utvärdera vård. En viktig insats, enligt utredaren. Särskilt då det handlar om att försöka hjälpa ofta sköra människor i en svår situation.

Han efterlyser terapeututbildningar vid högskolor och särskilda yrkesskolor, men menar också att det saknas läkare och psykologer med kompetens att behandla personer med både missbruk och psykiska sjukdomar.

Dessa hamnar ofta mellan stolarna, då kommunerna har ansvar för missbruksvård och landsting ansvarar för psykiatrin. Det leder till rättsosäkerhet och svårighet att få rätt, professionell hjälp.

• Hur kan då utbildningen förbättras och kompetensen stärkas?
– För det första måste ju kommunerna ha ett mål för sin missbruksvård, när jag frågade fick jag svävande svar, sade Gunborg Brännström, projektledare vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, som fått regeringens uppdrag att samordna utbildningsinsatserna för landets kommuner och landsting.

SKL har i en första utbildningsinsats tagit fram en “Nationell baskurs“ som nu kommer användas. Kursen ska ge struktur för en gemensam länsvis insats som bygger på vetenskap, erfarenhet och kunskap, för att uppnå brukarinflytande.

Konferensen i Stockholm samlade ett 60-tal deltagare från privata behandlingshem, men också företrädare från fackliga organisationer, kommuner och landsting.

– Certifieringsfrågan är en komplicerad sak och det var väl egentligen inte så många frågor som klarnade. Vi inom den privata branschen måste nu samarbeta mer kring våra frågor. Konferensen blev ett avstamp för detta, sade Jimmy Blondin, Attendo Individ och Familj, till Drugnews efteråt.

Svenska Vård, de privata och fristående behandlingsföretagens intresseorganisation, som bildas i november, ska nu driva frågan vidare.