Barn och ungdomar i socioekonomiskt svaga grupper som löper större risk att drabbas av skador.
“Den viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa på sikt är att ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg, och därmed goda möjligheter på arbetsmarknaden“, skriver FHI:s generaldirektör Sarah Wamala och projektledaren för rapporten Anita Linell på DN Debatt.

I “Folkhälsopolitisk rapport 2010“ (pdf, 178 sidor) beräknas att den totala samhällskostnaden för ohälsosamma levnadsvanor och olycksfall för exempelvis sjukvårdskostnader och förlorad arbetsinsatser är “lågt räknat 120 miljarder kronor per år“.

Genom exempelvis sundare matvanor, mer fysisk aktivitet och minskad tobak och alkoholkonsumtion hos befolkningen skulle kostnader kunna minskas betydligt, enligt rapporten.

Förbättringar märks senare år har skett genom att dagligrökare har blivit färre och att totalkonsumtionen av alkohol minskat något. Det är områden där regeringen haft tydlig inriktning med särskilda handlingsplaner, ekonomiska och personella resurser, och drogsamordnare på länsstyrelserna.

Men det övergripande målet för folkhälsan – som riksdagen antagit – har inte uppnåtts. Kortsiktiga och organisatoriskt avgränsade budgetsystem är ett hinder. Folkhälsoinstitutet föreslår därför att regeringen på försök startar “folkhälsofonder“ för tidigare och förebyggande hälsoinsatser.

Även kommunernas roll och ansvar för folkhälsarbetet föreslås ska lagstadgas. Även hälso- och sjukvården anser Folkhälsoinstitutet behöver utvecklas. Västerbottens läns landsting där regelbundna hälsokontroller och aktiv rådgivning görs för befolkningen som gott exempel.

Ett 60-tal förslag till förbättringar lämnas i rapporten till regeringen. Det understryks att mer investeringar krävs för att nå folkhälsopolitikens mål om god hälsa för hela befolkningen.