Hon medverkade i tisdags på en konferens i Stockholm om barn som lever i familjer där föräldrar dricker för mycket, missbrukar narkotika eller läkemedel. En studie har beräknat att minst 385 000 barn berörs, cirka vart femte barn.

Regeringen började 2007 rikta fokus på dessa ofta bortglömda barn som ofta mår dåligt, får svårt i skolarbete och har högre risk att senare i livet själva hamna i missbruk. Statliga pengar öronmärktes för lokala insatser (75 miljoner kronor första året, därefter 50 miljoner årligen), men det har visat sig att pengarna ofta inte används. Och de stödgrupper som finns i de flesta kommuner idag når bara ett par procent av barnen.

Nu följs det upp genom att flera organisationer gått samman i återkommande kampanjen “Vart femte barn“.
Målet är att synliggöra barnens situation, medvetandegöra vuxna och stötta forskning och utveckla metoder. Flera aktiviteter ordnas i veckan runt landet – temadagar, teater, filmvisning, en hemsida har lagts upp och en facebook-grupp har redan över 3000 medlemmar.

– Det är en smart idé! Många fler än myndigheter och kommuner behövs, ju fler aktörer, desto större nätverk. Frivilligorganisationer kan agera friare och bedriva opinionsbildning och samtidigt samarbeta lokalt, säger Maria Larsson.

Hon berättar på konferensen om att flera kommuner inte tar sitt ansvar enligt socialtjänstlagen för barn i riskmiljöer.
– Jag har stött på de som säger att det är behövs insatser för dessa barn, men att de inte finns i deras kommun! I själva verket måste man lära sig att identifiera dessa barn ungefär som man lär sig hitta trattkantareller, säger hon.

Hon har träffat tonåringar som är placerade på HVB-hem och tidigare ignorerats av socialtjänsten. När en flicka vågade slå larm till socialsekreterare om föräldrarnas missbruk gjordes en insats upp utan att hon tillfrågades. Något Maria Larsson reagerar starkt emot och talar om behov av att lyssna, långsiktighet och fler “försvarsministrar“ för barnen.

Regeringen vill i nya ANDT-strategin (alkohol, narkotika, doping och tobak – förslaget ligger nu i riksdagen) bland annat stärka skyddsfaktorer och minska riskerna; lyfta barns rätt till trygghet och att skyddas mot skadliga effekter av droger, vilket lyfts fram i Barnkonventionen. Och från i sommar skärps anmälningsplikten inom sociala området för personal som misstänker att barn far illa.

En kartläggning (som Drugnews rapporterade om förra veckan) presenterades på konferensen om att 67 procent av landets skolor saknar handlingsplan för barn i missbruksmiljöer. Det konstaterades även att det är främst skolor som har policy och vidareutbildar personal som lyckas identifiera dessa barn.

• Drugnews: Hur ska skolor bli bättre på att hitta de glömda barnen?
– Utbildning, utbildning, utbildning. Dessutom bör elevhälsan stärkas och kommunfullmäktige ta beslut om att policys ska tas fram på alla skolor i kommunen, svarar Maria Larsson som själv har erfarenhet som lärare.

• Vad händer med de öronmärkta pengarna för lokala insatser?
– Vi måste göra om systemet – hur får jag återkomma till, men det är uppenbart att det inte fungerar när pengar blir kvar. Det kan säkert bero på tröghet och planeringsproblem, men även att flera kommuner inte prioriterar dessa barn och förebyggande arbete.

Att motkrav på egna insatser från kommuner ställs kan ha bromsat, men ministern understryker att hälsoekonomiska förebyggande satsningar är lönsamt i längden för kommunerna. Men det gäller att ta fram tydliga siffror för att visa det.
Även framledes ska 260 miljoner kronor satsas på ANDT-förebyggande insatser – nationellt, regionalt och särskilt lokalt.

På eftermiddagen berättade norska gäster om hur man byggt upp ett nationellt kompetensnätverk som satsar på tidig upptäckt och att ge råd och stöd till barn och anhöriga. En paneldiskussion avrundade under temat hur man upptäcker barnen och gör sedan.

• Konferensen arrangerades av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning och samlade ett hundratal deltagare från skolor, socialtjänst, vården, ideella sektorn och medier från hela landet.