Enligt ny årsstatistik från Sorad – som säkert ger nytt bränsle i debatten om alkoholskatten – fortsatte konsumtionen ifjol att minska. Den blev cirka 1 procent lägre jämfört med 2009 och 13 procent lägre än toppåret 2004, (10,5 liter ren alkohol per person över 15 år).

Det är ändå 15 procent högre än vid EU-inträdet i mitten av 1990-talet då införselkvoter började avvecklas, vilket ledde till ett alkoholrace med ökad privatimport och smuggling av billigare alkohol från andra EU-länder till Sverige.

Nu märks istället en nedgång, även om en stark svensk krona ökat gränshandel i tyska gränsbutiker. Totalt har införseln planat ut och smugglingen minskat kraftigt, samtidigt har Systembolaget ökat sin marknadsandel till 64 procent.

– Bilden är mer komplex än vi trodde och vi måste studera mekanismerna närmare. Inte många förutspådde den nedgång från rekordnivåer vi nu ser i våra data. Inte heller att Systembolaget skulle återhämta sig och locka fler kunder, säger alkoholforskaren Mats Ramstedt till Drugnews.

Några orsaker till den lägre konsumtionen tror han är att främst ungdomar dricker mindre. Medan det inte finns några tecken på att äldre generationer minskat sin konsumtion.
– Det finns en trend bland unga att inte dricka alls eller i vart fall mindre. Samtidigt är det i dessa åldrar som det konsumeras mest alkohol, så en minskning får stort genomslag, säger Mats Ramstedt.

Han understryker att alkoholkonsumtionen i Sverige ändå är på en relativt hög nivå. Och att införseln ändå är betydande – av den sprit som konsumeras, så är över 40 procent oregistrerad (dvs. privatimporterad, smugglad eller hemtillverkad).

Men privatinförsel har planat ut och smuggling minskade hela 33 procent ifjol, enligt Sorad. Och näthandeln utgör bara några promille, trots att tullen har 100 000 liter i beslag som internetbeställare inte betalat svensk alkoholskatt för.

Men trätan kommer säkert att fortsätta om alkoholens vägar. Tullen gjorde även stora beslag av illegal alkohol ifjol och flera langarligor har avslöjats. Alkoholindustrin uppger att leveranser av svenska märken till gränsbutiker ökar och att skatten bör sänkas för att göra det mindre lönsamt att resa utomlands för att köpa alkohol.

– Det är olyckligt att bilden är så splittrad, men vi har inga intressen av att manipulera med våra data, de är tillförlitliga i långa loppet. När vi redovisade ökad införsel och konsumtion fram till 2004, då ifrågasattes inte våra studier av alkoholindustrin.
– Om alkoholen skulle “välla in“ från utlandet, så borde det märkas även i våra undersökningar. Man kan ju undra var all denna alkohol egentligen tar vägen, säger Mats Ramstedt.

Han medger ändå att forskarna nog inte lyckas fånga hela utvecklingen. Bortfallet är uppåt hälften bland de personer som kontaktas för att intervjuas om sina alkoholvanor och mätmetoder diskuteras kontinuerligt.

Bryggeriernas siffror om leveranser till gränsbutiker ska Sorad väga in mer framöver, men spritleverantörernas uppgifter om utvalda varumärken får forskarna inte ta del av underlaget till med hänvisning till affärshemligheter.

• Är det något som talar för att alkoholskatten bör sänkas?
– Alkoholproblemen verkar inte eskalera bland ungdomar, som gör att det krävs så akuta som att sänka skatten. Eftersom merparten av den alkohol som langas till unga dessutom kommer från Systembolaget, så är det tveksamt om en sänkning skulle få önskad effekt, svarar Mats Ramstedt.

• Fotnot: Sorad (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet) följer sedan 2000 svenskarnas alkoholvanor och dryckesmönster på regeringens uppdrag. Studien baseras dels på officiell försäljningsstatistik (registrerad konsumtion) och dels självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad konsumtion), utifrån telefonintervjuer med 1500 slumpmässigt utvalda personer varje månad.