STOCKHOLM En kraftigt berusad man som ifjol knivskar två personer dömdes i hovrätten för försök till dråp till nio års fängelse. Nu sänker Högsta domstolen straffet till 3,5 års fängelse för grov misshandel och ändrar därmed praxis för uppsåtsbedömning vid “självförvållat rus“.
Den 42-årige mannen var påverkad av alkohol och läkemedel när han knivskar sin sambo och en 74-årig bekant i en lägenhet i Östergötland i november ifjol. Sambon höggs i halsen och den äldre personen fick flera hugg i ansikte, hals och bröst.
42-åringen erkände knivdåden, men uppgav sig inte haft avsikt att döda eller något motiv. Han dömdes ändå i Norrköpings tingsrätt och Göta hovrätt för försök till dråp till långt fängelsestraff och att betala totalt 250 000 kronor i skadestånd.
Men mannen överklagade till Högsta domstolen som i fredags meddelade att brottsrubriceringen ändras till grov misshandel och straffet sänks till 3,5 års fängelse och skadeståndet till sammanlagt 110 000 kronor till de båda knivskadade. Mannen har suttit häktad under hela rättsprocessen.
HD konstaterar att knivhuggen kunde varit livsfarliga, men att det inte kunnat visas att mannen haft uppsåt att döda. Tidigare praxis från 1970-talet om att uppsåt eller oaktsamhet i viss mån kunnat efterges i bedömningen om eget ansvar om personen varit påverkad ändrar nu domstolen. Bland annat med hänvisning till att en “kriminalpolitisk kursförändring“ skett sedan dess och att tidigare praxis varit avsteg från Europakonventionen.
Framöver ska en gärningsman bedömas utifrån vanliga regler och bevis, inte dömas för uppsåtligt brott om ruset varit så kraftigt att personen inte förstått vad han gjort.
Frågan är då om en gärningsman i framtiden omvänt kan få mildare straff genom att skylla på att han begått brottet under rus?
– Den risken ska inte överdrivas. Det finns många saker du teoretiskt kan skylla på, men det är inte så lätt i praktiken – ofta kan åklagaren visa att du har haft uppsåt. Men i några enskilda fall kan det naturligtvis bli så att rätten kommer fram till att en berusad person inte förstod alls och därför måste frias från uppsåtligt brott. Men då finns det ju ofta oaktsamhet att ta till, säger Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, till nättidningen Accent.
Regeln om straffansvar vid rus (s.k. Rusläran) i brottsbalken har de flesta domstolar bortsett från senare år och istället gjort vanlig bedömning. Därmed skulle HD-domen i praktiken inte bli så omvälvande, enligt professor Asp.
• Fotnot: HD-dom med motivering till ändrad praxis (pdf-fil, 16 sidor). HD skriver bl a att den äldre tolkning som legat till grund för undantag från skuldprincipen “motiverats av intresset att förebygga inte endast brott som begås under berusning utan också att motverka berusning som sådan“.