Allt fler får diagnoserna ADHD och autismspektrumtillstånd (såsom Aspergers syndrom, autism och atypisk autism). Det finns ett tiotal olika instrument för att föra bedömning, men för de flesta saknas forskning om hur de fungerar.

Det visar en kartläggning at Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– Bristen på vetenskapliga svar på dessa viktiga frågor får inte feltolkas som att instrumenten inte har något värde alls i diagnostiken. Men de behöver utvärderas systematiskt för att specialistvården ska kunna avgöra vilka som ska användas och på vilket sätt, säger Lars Jacobsson, ordförande för SBU:s projektgrupp, i en kommentar.

Även studier om behandlingsmetoder för diagnoserna är svaga och nyttan och riskerna har sällan studerats vetenskapligt. Och vården har efterlyst riktlinjer på området.

Över 47 000 svenskar får idag läkemedel mot ADHD, nära tre gånger fler än för fem år sedan. Bland annat medel som Concerta, Ritalina och Strattera som är narkotikaklassade och ges till barn och unga.

De har i studier visat sig vara effektiva för flera överaktiva personer med impulsivitet och koncentrationsproblem. Men bara under tre veckor till sex månader, därefter går inte att bedöma nyttan med de omstridda läkemedlen.

Det har rapporterats biverkningar på kort sikt som minskad aptit och magproblem. Men det behövs även långtidsstudier för att bedöma risk för missbruk i vuxen ålder som behandlats med de centralstimulerande medlen, anser SBU.

Läkemedlen fungerar för många unga med bokstavsdiagnoserna, men det finns även rapporter om risker för depressioner och suicidtankar hos andra.

Enligt SBU bedöms idag cirka 5 procent av alla barn i skolåldern ha ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Förutom stöd i skolan kan de behöva medicin också. Men kritiker varnar för att såväl diagnostisering som läkemedelsförskrivning är alltför stor.

• Fotnot: Länk till SBU:s rapport till regeringen om psykiatriska diagnoser och behandling.