Andelen som helt avstår alkohol har ökat bland 16-29-åringar mellan 2004 och 2011, visar siffror från Nationella folkhälsoenkäten. Bland unga män har andelen helnyktra ökat tolv procent och bland kvinnor har andelen ökat med nio procentenheter.

Ifjol uppgav var femte ung vuxen att man väljer bort alkohol. Och även bland tonåringar är det fler som avstår alkohol.

Även om orsakssambanden är lite oklara, så sammanfaller det med att stora resurser satsats på förebyggande insatser, såsom engagera föräldrar, bekämpa langning, skjuta på barns alkoholdebuter. Även ökat dataspelande, reaktion mot vuxenvärldens vanor och mer allmänna hälsotrender och globala rörelser i ungdomskulturen, kan ha spelat in.

Men även om restriktiva alkoholpolitiken haft betydelse, så har den inte förmått skydda utsatta grupper unga mot ökade alkoholskador, konstaterar Folkhälsoinstitutet. Slutenvårdstillfällen för alkoholrelaterade diagnoser visar en stadig uppgång sedan 1998 i åldersgruppen 16-29 år.

“Vi har inte nått de mest riskutsatta grupperna i det förebyggande arbetet, samtidigt som vi fått en kraftigt ökad tillgänglighet till alkohol under 00-talet. Det finns anledning att tro att de som betalar vår ökade tillgänglighet till alkohol med sin ohälsa är högkonsumenter och ungdomar med många riskfaktorer och få skyddsfaktorer“, skriver FHI:s generaldirektör Sarah Wamala på DN-debatt.

Hon pekar på högre alkoholtryck med ökad tillgänglighet, fri resandeinförsel, näthandel, fler serveringstillstånd och lägre realpriser på alkohol. Men även en kraftig ökning av marknadsföring, (reklamköp ökat från 8 miljoner till cirka 800 miljoner kronor i Sverige på några år). Studier visar att särskilt unga påverkas av alkoholreklam med tidigare debutålder, dricka mer och ökad risk för senare skador.

För att de förebyggande åtgärderna ska ha effekt måste de backas upp med “framför allt höja skatten på alkohol och begränsa alkoholindustrins marknadsföring“, skriver hon.