ÖSTERSUND Folkhälsoinstitutets utdelning av miljoner till drogförebyggande projekt utan utvärdering är rena skämtet. Den kritiken framför Björn Fries och Björn Johnson i en debattartikel i Expressen.
”Många av de projekt som stöds ger ett närmast tragikomiskt intryck“, skriver Fries, tidigare nationell narkotikasamordnare, och Björn Johnson, docent och drogforskare i Malmö.
De ger exempel på föreningar som de anser fått bidrag på svaga grunder (“färdigställa en motorcykel“, ta fram ANDT-verktygslåda etc.) och menar att FHI inte ens funderar över om projekten har några effekter. Debattörerna anser myndighetens katalog (pdf-fil) är full av oseriösa projekt och att flertalet organisationer som får bidrag tillhör det “förbudspolitiska etablissemanget“ och lever i en symbios med myndigheter i den statliga alkohol- och narkotikapolitiken.
Omkring 40 miljoner kronor delas ut varje år genom Folkhälsoinstitutet till föreningar för förebyggande projekt inom områdena alkohol, narkotika, doping tobak. FHI fick på regeringens uppdrag överta fördelningen från länsstyrelserna efter Riksrevisionens granskning och kritik om att utvärdering av projekt ofta saknades.
Även FHI:s hantering av projektmedlen kritiseras nu av debattörerna i Expressen som “inget mindre än en skandal“ och att inkompetens ökar risk för “nepotism och svågerpolitik“. De ifrågsätter om FHI bör ansvara för detta och uppmanar generaldirektören att “städa upp“.
Folkhälsoinstitutets ledning förbereder en replik till tidningen.
– Debattörerna har fel på flera punkter. Vi gör visst utvärdering av projekten och deras effekter, och cirka en fjärdedel följs upp av forskare på Örebro universitet, säger Henrik Berggren, avgående presschef på FHI, till Drugnews.
2011-2012 beviljades knappt ett 90-tal ansökningar, vilket var ungefär hälften av de som kom in. Berggren anser att myndigheten har bra riktlinjer och rutiner och att de löpande ses över. Han håller inte med om att vissa föreningar gynnas, utan att verksamhetens innehåll avgör.
En av dem som åt FHI bedömt projektansökningar från föreningar är sakkunnige Åke Setréus.
– Ett par tre projekt misslyckas varje år, det ligger ju i sakens natur hos ideella föreningar. Den vanligaste orsaken är att projektledaren tröttnar eller får nytt jobb, säger Setréus till Drugnews.
Men de flesta projekten genomförs. Sedan ska alla redovisas och utvärderas, för de mindre anges ofta bara vad man gjort och hur många som deltagit. Större projekt ska följas upp av Örebro universitet.
• Och risken för att vissa föreningar premieras?
– För att motverka det, så är det viktigt att – precis som görs – skilja på vilka som bedömer och vilka som beslutar om ansökningarna. Och det är minst tre personer som granskar varje projektansökan, säger Åke Setréus.
• I år utdelas via FHI nära 43 miljoner kronor i utvecklingmedel till olika pågående ANDT-projekt. Detta eftersom regeringen vill stödja och involvera civilsamhället. Dessutom beviljar Arvsfonden bidrag till ideella och sociala verksamheter, fonden har dock svårt att hitta mottagare till hela summan på drygt en miljard kronor.