Konferensen i Stockholm i tisdags uppmärksammade om barn som far illa i samhället och samlade över 150 deltagare – bland andra skolpersonal, socialarbetare, kyrkligt aktiva och personer i ideella sektorn.

Cirka vart femte barn i landet lever med minst en förälder som har missbrukar alkohol, narkotika eller har psykiska problem. Många vill hjälpa dem, men vet inte säkert hur och barnen får ofta själv klara sig utan att samhället ingriper. De flesta kommuner kan idag erbjuda stödgrupper för barnen, men når bara någon procent.

Maria Larsson (KD) berättade om ett möte med en 12-årig flicka som berättat för socialtjänsten att hon inte kunde bo hemma längre eftersom både mamma och pappa drack. Men ignorerades ändå. En pojke beskrev det som ett lotteri att möta myndighetspersoner – han hade träffat 25, men bara fem hade lyssnade på honom ordentligt.

– Detta får inte hända egentligen! Myndigheter måste bli bättre på att möta och lyssnat på barnen, sade barnministern.

Hon har därför lagt en barnrättsproposition för barn som far illa där ungas rätt till skydd och lyssnas till i frågor som rör dem (ex. barnavårdsutredningar) finns med. Barnperspektivet ska stärkas och dysfunktionella familjer få mer stöd.
– Det är en angelägen uppgift för regeringen att barnens skydd och rätt att påverka sin situation stärks och att familjen får hjälp till att fungera bättre, sade Maria Larsson.

Dessutom ska utredas om FN:s barnkonvention ska lyftas in i helhet och bli svensk lag fullt ut. Socialstyrelsen ska också få resurser för att höja kompetensen inom socialtjänsten när det gäller bemötande och kvalitet.

För att hitta maskrosbarnen så ska personal utbildas och vården fråga vuxna patienter.
– Omkring 60 procent av de som kommer till beroendevården har barn under 18 år där hemma. Mycket tid läggs på att hjälpa personer med missbruksproblem, utan att fråga om det finns barn där hemma. Det måste ändras, sade hon.

Sveriges Kommuner och landsting har nu fått i uppdrag att utveckla barnperspektivet i missbrukarvården och även hälso- och sjukvården ska mer uppmanas att höra mer om barnen.

Regeringen satsar 50 miljoner per år för att bland andra kommuner och frivilligorganisationer för att utveckla stödarbetet på lokal nivå och nå fler barn i riskbruksfamiljer.
– Vi vill kroka arm med er frivilligorganisationer i arbetet, vi klarar det inte ensamma, sade Maria Larsson.

Två barnstödledare i Glömda Barnen Värnamo, som drivs av Hela Människan/LP-stiftelsen, berättade på konferensen om de arbetar med barn som har “krångel i familjen“. Om tecken som magknip, återkommande huvudvärk, dålig hygien, ibland lite udda klädsel, kommer först och vill inte gå hem.

Att fråga hur det är, finnas till hands och upplysa om att det är inte är barns fel att föräldrar mår dåligt och dricker.
– Vi vågar fråga, bjuder på lagad mat, lotsar vidare till en hjälpverksamhet om det behövs. Barnen får möta andra och veta att de inte är ensamma i sin situation. Vi försöker inge dem hopp och givetvis har roligt tillsammans, sade Ann-Sofie Björhag och Camilla Liljeqvist.

De leder idag grupper med sammanlagt ett 50-tal barn från 6 år och uppåt. Deras verksamhet och buss är känd i Värnamo. Ledarna besöker ute på skolor, har kontakt med socialtjänst och söker sponsorer hos företag.
– Vi går ut med massiv information om att vi finns, det sprids från person till person, vi finns på Facebook och har hemsida, berättade de för Drugnews.
Och verksamheten får snart besök av barnministern som hört talas om deras framgångar.

• På konferensen deltog även Barnombudsmannen Fredrik Malmberg, en artist som sjöng och berättade om uppväxten i en “dysfunktionell familj“, och personer från arrangörernas verksamheter för utsatta barn. Värdar var Blå Bandet, NBV, CAN, Hela Människan, IOGT-NTO, studieförbundet Bilda och Stockholms läns Nykterhetsförbund.