STOCKHOLM Går det lita på svensk drogstatistik? I Folkhälsoinstitutets nya rapport till EU om narkotikaläget i Sverige uppges att dödligheten går ner. Detta trots känd underrapportering och att ett annat register över antalet döda med narkotika i kroppen visar en kraftig ökning.
FHI lade i torsdags ut rapporten (pdf-fil, på engelska) om narkotikasituationen i landet. Den visar bland annat att missbruket i stort är stabilt, även om fler unga kvinnor använder cannabis. Antalet tunga narkomaner är cirka 30 000 grava narkomaner.
Men när det gäller antalet som dör av narkotika går siffrorna isär. Det finns två olika register – dels Socialstyrelsens dödsorsaksregister som försöker fånga in hur många som dör på grund av illegala substanser. Dels Karolinska Institutets ”Toxregister”, som bygger på rättsmedicinskt undersökta onaturliga och våldsamma dödsfall där man hittat narkotika i blodet.
Även om antalet dödsfall är olika i registren, så brukar de följa varandra och visa lika trend. Men så är inte fallet för år 2011.
Socialstyrelsens register anger en minskning från 269 dödsfall år 2010 till 239 ifjol med narkotikarelaterad diagnos i dödsorsaksintyget. (då har bidragande orsaker sorterats bort, med dessa är dödsfallen 420 respektive 340 döda).
Men i Toxreg (pdf-fil, rapport) så ökade antalet döda från 457 till 487 personer ifjol med narkotika i kroppen, (även om orsaken till dödsfall kunde vara en annan, ex olycka, våldsbrott eller självmord). Där går även att utläsa att antalet döda med opiatersättningsmedlen Subutex och metadon numer är fler än de med heroin i kroppen (som Drugnews rapporterade förra veckan).
Samtidigt medger Socialstyrelsen nu att dödsorsaksregistret har problem med stort bortfall, över 2 700 dödsfall ifjol totalt. Alla läkare skickar inte intyg vid alla dödsfall och Rättsmedicinalverket har ändrat system som medfört att alla dödsfall inte redovisas.
För alkoholrelaterade dödsfall var bortfallet så stort ifjol att Socialstyrelsen valde att inte alls redovisa dem. Även för narkotikarelaterade dödsfall befarar man underrapportering, men publicerade ändå de osäkra siffrorna.
• Varför sänder Folkhälsoinstitutet osäker narkotikadödsstatistik till EU:s narkotikabyrå ECNN?
– Visst är det ett problem att de olika registren spretar åt olika håll. Socialstyrelsen håller på att se över problemet och vi hoppas kunna inrapportera eventuella fler narkotikadöda i efterhand. Men jag tror trenden stämmer – att narkotikadödsfallen minskar i Sverige, säger Joakim Strandberg, utredare på FHI och kontaktman till ECNN, till Drugnews.
Han hänvisar till att heroinmissbruk verkar minska, men att antalet dödsfall med opiatsubstanserna Subutex och Fentanyl ökade oroväckande ifjol. Strandberg påpekar att risken för underrapportering nämns i rapporten till EU och att även Karolinskas statistik redovisas.
Forskaren Anna Fugelstad, som sammanställer uppgifter från rättsstationerna till Toxregistret, menar tvärtom att dödlighet i narkotika ökar i Sverige.
– Ja, fler dör som inte redovisas, inte heller i våra toxiska rådata. Exempelvis de som dör med nätdroger i kroppen, personer över 60 år som använder narkotikaklassade läkemedel och underliggande dödsfall av infektioner, Hiv, Hepatit C och sjukdomar efter långvarigt missbruk, säger hon.
Hon varnar för att dödsorsaksstatistik långsamt är på glid och kvalitén försämrats i Sverige som tidigare legat i framkant. Tusentals dödsfall med bristfälliga diagnoser missas i Socialstyrelsens statistik, som kan gömma såväl vanvård, brott och drogrelaterade dödsfall.
Fugelstad skrev nyligen en debattartikel tillsammans med några läkare och påtalade slarv med statistiken kring dödsfall som gör det svårt att följa utvecklingstrender. Hon vill att riktade resurser ges till Socialstyrelsen och att ett vetenskapligt råd återinrättas för att lösa problemen.
Dödsstatistiken blir ofta slagträ i debatten om vilka länder som har mest framgångsrik narkotikapolitik, senare år har Sverige legat över EU-snittet vad gäller narkotikadöda i förhållande till befolkningsmängd i ECNN:s årsrapport (se graf underst). Fugelstad anser ändå att svensk narkotikastatistik står sig väl internationellt, men att jämförelser inte kan göras om narkotikadöden eftersom flera EU-länder har små statistikresurser eller använder snävare data.
Socialstyrelsen håller med om att dödsorsaksstatistiken är viktig för beslutsfattare för att kunna planera och bedöma om ändringar i strategier och vårdresurser behöver göras.
– Visst är det allvarligt att vi inte i större omfattning får in intyg om dödsorsakerna. Över 2 700 oklara dödsorsaksintyg är allt för mycket, säger Lars Grönvik, chef för Socialstyrelsens enhet för vård och omsorgsstatistik som ansvarar för dödsorsaksstatistik, till Drugnews.
Det beror delvis på att läkare rapporterar in ofullständiga dödsorsaksintyg. Socialstyrelsen ligger på vården för att få in uppgifterna, men ibland har läkarna flyttat vidare. Det är också svårt att med en åldrande befolkning, med mer komplex sjukdomsbild, att exakt beskriva orsakskedjan och vad exakt som föranlett vissa dödsfall, enligt Grönvik.
Även Rättsmedicinalverket lämning av uppgifter till Socialstyrelsen om döda som undersökts haltat senare år. De två myndigheterna försöker nu hitta orsaken till varför inte fler fall inrapporteras. Om det beror på bristande rutiner eller tekniska orsaker vet man inte idag.
Grönvik hoppas att samarbetet med RMV ska leda till att fler oklara dödsfall kan redas ut under hösten och vartefter minska andelen bortfall. Om det behövs ska rutiner ändras för att rapporteringen ska fungera bättre framöver.
Vad gäller kritiken om resursbrist så anser han att Socialstyrelsen har tillräckliga resurser och att ett vetenskapligt råd om dödsstatistik inte hade kunnat förebygga det inträffade.
• Är Sveriges statistik över drogrelaterade dödsfall i gungning?
– Lite svårt att säga. Vad gäller alkohol finns det en underrapportering som gör att vi valt att inte publicera den för 2011. För narkotika behöver vi utreda närmare hur det egentligen är. Det är helt klart en olycklig situation.
– Vi gör precis allt vi kan för att få in uppgifter för att Socialstyrelsen ska kunna producera en tillförlitlig dödsorsaksstatistik, säger Lars Grönvik.
• Vad säger då Maria Larsson (KD), ansvarig minister för drogfrågor:
– Det är olyckligt att statistiken spretar åt olika håll. Viktigt att reda ut hur det ligger till. Sverige har haft en tillförlitlig statistik i en internationell jämförelse. Hoppas att de ansvariga snabbt kan lösa problemet, men vi kommer inte blixtinkalla till möte om detta. Vi har fortlöpande kontakter med såväl Socialstyrelsen som andra myndigheter, säger hon till Drugnews.
• Fotnot 1: Bortfallet med otillräckligt specificerade dödsorsaker i Socialstyrelsens dödsorsaksregister var i mitten av 1970-talet 0,5 procent (420 dödsfall) och ifjol 3 procent (2 704 dödsfall).
• Fotnot 2: Enligt Karolinska Institutets Toxregister rapporterades ifjol 487 avlidna med olika droger i kroppen – varav 143 med heroin/morfin, 86 metadon, 66 Subutex, 79 amfetamin, 5 kokain, 60 med THC (cannabis) och 48 övriga dödsfall (varav 38 med Fentanyl).
• Fotnot 3: EU:s narkotikabyrås årsrapport för 2011 (pdf-fil på svenska) nästa torsdag släpps årets rapport över drogsituationen i medlemsländerna.
