Utredare: förbjud inte eftersupning

STOCKHOLM Berusade förare kan idag efter olyckor blåljuga och skylla på att man druckit efteråt. Men denna lucka i lagen tycker inte regeringens utredare ska kriminaliseras, bland annat med motivering att principen att kunna dölja sitt brott inte ska straffas.

Vid smitning efter en trafikolycka utan vittnen eller om polisen påträffar en kraftigt berusad förare på platsen, så kan det idag vara svårt att fälla om denne påstår sig varit nykter under resan. Men druckit efteråt för att exempelvis lugna ner sig.

Riksdagens socialutskott slöt 2011 upp bakom ett socialdemokratiskt förslag om att kriminalisera eftersupning och regeringen tillsatte en utredning. En liknande lag används redan framgångsrikt i Norge sedan 1959.

Men när utredaren, hovrättsrådet Susanne Kaevergaard, i onsdags lämnade promemorian till justitieminister Beatrice Ask, så blev hennes slutsats oväntat en annan.
– Skälen för en kriminalisering är inte tillräckligt starka, sade hon vid en presskonferens efteråt.

Problemet är allvarligt i trafiken, och eftersupning kan skada utredning och lagföring av trafiknykterhetsbrott. Men hon anser att en kriminalisering av efterbruk av alkohol eller narkotika inte nämnvärt skulle påverka brottsligheten. Det finns metoder med förhör och provtagning som kan ringa in när personen druckit senast.

Men hon har även invändningar mot straffansvar av rättsäkerhetsskäl. Idag är det inte straffbart att dölja sin brottslighet eller förstöra bevis, en princip som även gäller vid svåra brott som mord och rån.
– Lagstiftaren har hitintills inte ansett att förvanskning av bevis är straffvärt. Det blir då svårt att påstå att just lögner om efterförtäring och efterbruk är värt att bestraffa, sade Kaevergaard enligt TT.

Trots det presenterade hon samtidigt förslag på hur en kriminalisering skulle kunna utformas och införas redan nästa år. Hon har följt Norges exempel om att det skulle vara olagligt att förtära alkohol eller andra droger upp till sex timmar efter en färd som senare kan bli aktuell utreda för trafiknykterhetsbrott. Och att straffet skulle bli böter eller fängelse i högst sex månader.

Nu ska förslaget ut på remiss och justitieministern vill inte kommentera promemorian.

Riksdagsledamoten Lars-Axel Nordell (KD) har motionerat flera gånger om att kriminalisera eftersupning i trafiken. Vägarna och fordon byggs säkrare för att öka trafiksäkerheten. Då måste även påverkade förare kunna sållas bort för att minska olycksrisken, menar han.

– Det är viktigt att täppa till denna lucka i lagen. Jag vet själv om personer som haft flaskan liggande i bilen för att kunna visa polisen och påstå vid förseelse att de druckit efteråt, säger Nordell till Drugnews.

Även socialdemokraten Christer Engelhardt i socialutskottet tycker att regeringen ska gå vidare och lägga förslag efter remissrundan om att kriminalisera eftersupning. Fungerar det i Norge, så bör det fungera här, menar han.

• Argument att det strider mot rättsprincipen att det inte är straffbart att dölja egen brottslighet vid andra grövre brott?
– Det är dumt att ställa olika brott mot varandra. Trafikonykterhet är ett allvarligt brott och kryphålet att kunna skylla på att man druckit efteråt bör snarast täppas igen, säger Engelhardt till Drugnews.

• Cirka 30 000 rattfylleribrott anmäls i trafiken per år, men var något lägre ifjol, 27 200, (varav 12 000 med enbart narkotikapåverkan). Hur många som skyller på eftersupning är inte undersökt, men ligger under tio procent, enligt myndigheters skattningar till utredaren.

• Fotnot: Se regeringens webb-tv där utredaren Susanne Kaevergaard berättar om promemorian.

Tema: Rattfylleri

Påverkad…

… i trafiken95-ratt3.jpg

År 2018 omkom totalt 325 personer i vägtrafiken i Sverige. Enligt Trafikverket omkom 23 procent av dem (75 personer) i en alkohol- eller drogrelaterad olycka. I genomsnitt är var femhundrade bilist rattonykter, cirka 0,2 procent av förare i trafiken.

Polisens nykterhetskontroller har minskat under senare år. Fler som upptäcks idag är påverkade av narkotika än av alkohol. Under 2018 polisanmäldes cirka 25 900 rattfylleribrott (14 300 gällde narkotika), en ökning med 3 procent.
Elsparkcyklar blir allt vanligare i trafiken, med ökad antal olyckor, men omfattas inte ännu av trafiknykterhetsregler.
• Källor: Trafikverket, Brå och MHF.

Läs mer

Etiketter:

Annonser