Ska man drogtesta måste metoden vara säker!

På allt fler skolor, arbetsplatser och, nu senast, inom försvaret införs drogtester för att uppnå en drogfri miljö. Men kan man lita på provsvaren? Det är bättre att fria än att fälla vid minsta osäkerhet, anser socionom Ulric Hermansson, verksam inom forskning och metodutveckling kring drogprevension i arbetslivet.

Är det bra eller dåligt med narkotikatester på en arbetsplats? Svaret på denna fråga är omöjlig att svara ja eller nej på om man inte först beaktar motiv, sammanhang och testernas kvalité.

Motiven till att arbetsplatser inför narkotikapreventiva program är flera. Ett vanligt motiv är en god och säker arbetsmiljö. Det finns idag ett antal vetenskapliga sammanställningar som varnar för exempelvis cannabis och dess risker för så väl den psykiska som fysiska hälsan. Vi vet att enstaka eller återkommande missbruk av cannabis kan leda till bland annat inlärningsproblem, minnesstörningar, försämrad reaktionsförmåga och tidsuppfattning.
Förmågan att sätta samman delar till en helhet påverkas. Ytterligare riskfaktorer som finns med i en bedömning är ”bad will-effekten”, kriminalitet…

Erfarenheten har visat att ett preventionsprogram som syftar till att säkerställa en narkotikafri arbetsmiljö måste använda en kombination av åtgärder. Dessa kan vara en skriven policy, information och utbildning till all personal, särskild utbildning och träning av arbetsledare och chefer, testning och rehabilitering.
Åtgärderna ska ses som komplementära och står inte i motsats till varandra. Vad gäller narkotikatester har just urinanalyser visat sig vara den mest säkra och ur deduktionssynpunkt (logisk härledning) mest effektiva. Andra metoder som finns är analys av hår, blod och saliv. En central fördel med urinanalys är möjligheten till att skaffa sig objektiv information.

En av de mest centrala frågorna vad gäller narkotikatester är just att dessa ska vara säkra.

Det ovillkorliga målet, enligt min uppfattning, är att systemet ska utesluta alla falskt positiva svar (som felaktigt visar att någon använt narkotika). Den ska även försäkra den anställde om att provet hanteras på ett säkert sätt och provtagningen ska genomföras så att möjligheterna till manipulation minimeras.

Det sistnämnda betyder att någon enstaka person kan slinka igenom kontrollen (vara falskt negativa) och det måste accepteras på bekostnad av att utesluta falskt positiva.

	Finns det sådana säkra system? Svar ja. Jag ska i korthet visa på några centrala punkter i en säker testkedja:

Provtagning

• Särskilt provtagnings-kit innehållande särskild remiss, temperaturmätare, provrör och förseglingsremsa med id-nummer.

• Särskilda lokaler anpassade för ändamålet (toalett för provtagning), blåfärgat vatten i toalettstolen, vattnet avstängt för att förhindra spädning.

• Provlämnaren ska alltid ha möjlighet att kontrollera att provtagningen skett på ett korrekt sätt via försegling, och lämna sitt godkännande av hanteringen genom att sedan signera remissen.

Laboratoriet

Det laboratorium som anlitas ska kunna dokumentera hög kvalitet i sitt arbete, och vara ackrediterat för missbruksanalyser. Ackrediteringen ska omfatta både screening och verifikation. Laboratoriet ska kunna visa ett dokument för vilka externa kvalitetskontrollprogram som det deltager i och uppvisa utfall för senaste 12 månadsperioden.

Screening: (sållning)

Eftersom ett av syftena med narkotikatester är att upptäcka missbruk, bör analysmetoder med högsta möjliga känslighet användas vid screening. Vid bedömning av kvalitén på laboratoriet är det viktigt att beakta gränsvärden. Provet bör alltid analyseras inom en arbetsdag efter att det ankommit till laboratoriet.

Verifikation: (avancerad analys)

Denna metod ska baseras på gaskromatografi-masspektrometri, GCMS, (avancerad analysmetod på laboratorier). Detta steg i analyskedjan ska ske på samma laboratorium som utfört screeningssteget. Det finns annars risk för att säkerhetskedjan äventyras. Verifikationsanalyserna bör utföras kvalitativt och kvantitativt och känsligheten i verifikationen bör matcha screeningstekniken.

Snabbt svar:

Laboratoriet ska ha rutiner för att ett verifierat positivt analyssvar alltid lämnas snabbt, senast arbetsdagen efter det att provet analyserades. För att möjliggöra omtestning, måste laboratoriet ha möjlighet att lagra provet i minst ett år.

Övrigt:

Halten kreatinin i urin ska ingå som en mätparameter för att kontrollera utspädning av provet.

Slutlig bedömning:

Den slutliga bedömningen ska utesluta alternativa medicinska förklaringar och en kontroll bör ske så att säkerhetskedjan har följts på ett korrekt sätt.

Om motiven finns, om testerna är en del av ett preventionsprogram och om säkerheten i testerna är hög, då är det bra och nödvändigt med drogtester.

Etiketter:

Annonser