Ny amerikansk frivård minskar återfall

	Domaren Steven Alm lanserade frivårds-programmet Hope 2004. Foto: Jonas Hartelius

Efter nya rutiner inom frivården på Hawaii – med snabba, förutsägbara och direkta sanktioner – så har antalet återfall i drogmissbruk mer än halverats. Nu ska det högintensiva tillsynsprogrammet Hope prövas på flera andra platser i USA.

Domaren Steven S. Alm från Hawaii var huvudtalare vid ett seminarium i tisdags i Stockholm om erfarenheter av frivårdsprogrammet Hope på Hawaii. Seminariet arrangerades av Svenska Carnegie Institutet i samarbete med Riksförbundet narkotikafritt samhälle.

I oktober 2004 införde han nya rutiner för hantering av villkorligt dömda som misskött sin situation genom att exempelvis missa avtalade tider med sin övervakare eller missbruka narkotika.

Tidigare var rutinen att klienterna då anmäldes av frivården till domstol med begäran att deras villkorliga dom skulle upphävas och klienterna skickas i fängelse. Nu skulle i stället villkoren modifieras med högre grad av kontroll, utökade drogtester och snabbare ingripanden med korta frihetsberövanden.

Det nya programmet fick namnet Hope (”Hawaii’s Opportunity Probation with Enforcement”, ungefär ”Hawaiis program för möjlig villkorlig dom samt verkställighet”). En rutin utformades så att klienterna snabbare skulle komma till domstol. De fick välja mellan att medge sina överträdelser, till exempel återfall i missbruk, och avtjäna ett par dagars tid i häkte eller att gå till en formell förhandling om återkallande av den villkorliga domen. Ytterst få valde den formella vägen.

I Hope-programmet infördes ett system med obligatorisk rapportering via telefon, slumpvisa drogtester och korta frihetsberövanden för överträdelser. Det utformades så att det skulle vara enkelt att följa för klienter med avlönad anställning, eftersom det minskar risken för återfall. Därför kunde drogtester utföras redan tidigt på morgonen – innan klienterna gick till jobbet.

Klienter som överträdde reglerna fick lindrigare påföljd ifall de självmant anmälde sig direkt efter att ha kommit till insikt om sin situation. Genom att ingripandet kom direkt efter överträdelsen fick det bättre verkan på deras missbruk och kriminalitet.

Egna utvärderingar visar narkotikamissbruket gick ned med 86 procent och andelen missade möten med frivården med samma tal bland Hopes klienter. En randomiserad undersökning av oberoende forskare visade att systemet medförde mer än 50 procents reduktion av missbruk och överträdelser.

Hope kräver inga nya lagar, bara en annan tillämpning. Det har nyligen utökats till att omfatta 1 500 klienter på Hawaii. Nu ligger ett förslag inför USA:s kongress om att finansiera liknande program på 20 platser.

På en fråga om vilken teori som låg bakom programmets modell för påverkan av beteenden svarade Alm ”sunt förnuft”. Han jämförde med barnuppfostran: om en insats ska ha verkan måste den komma direkt på beteendet, annars förstår inte barnet. Hope-programmets snabba omloppstider gör att åtgärden kommer inom det ”fönster” som öppnats av en händelse som återfall i missbruk.

På Hawaii är metamfetamin (”Speed”) det allvarligaste narkotikaproblemet. Steven S. Alm menar dock att Hope-programmet fungerar lika bra även för exempelvis heroinmissbrukare.

Alm lyfter fram programmet som ett lyckat exempel även på ”efterfrågereduktion” för att få bort den ekonomiska grunden för den organiserade narkotikabrottslighetens stora profiter.

Av Jonas Hartelius

narkotikaexpert, författare och föreläsare

Publicerad: 2009-11-18 17:44