Film om bortglömd tuggdrog

	Tuggdrogen khat. Foto: Tullverket

STOCKHOLM En ny film om växtdrogen khat ska bli verktyg för somalier att själva ta tag i ett växande drogproblem. Filmen premiärvisades vid Sveriges invandrare mot narkotikas 20-årsjubileum häromdagen.

Uppåt hälften av de somaliska män från Östafrika som bor i Sverige tuggar den centralstimulerande drogen (ett slags russvagt amfetamin) som splittrar familjer socialt och ekonomiskt.

Trots att de nordiska länderna narkotikaklassat växtdrogen så smugglas enorma mängder till segregerade invandrargrupper. Ifjol beslagtog svenska tullen 10,3 ton khat (kat, qat). Myndigheter har i åratal känt till problemen med khat, men prioriterat andra frågor. En slags omvänd rasism, menar kritiker som tycker att regeringen hårdare borde pressa transitländerna Holland och Storbritannien (se- Drugnews-artikel). Men föga har hänt.

Nu har Sveriges invandrare mot narkotika tagit fram en kortfilm direkt riktad till somalier – på somaliska – om problemet khat. Simon har sedan 1990-talet arbeta med khat-frågan, men vill nu nå djupare och få igång samtal bland de som direkt berörs av drogmissbruket och de som kommer i kontakt med drabbade familjer. Det finns idag omkring 30 000 somalier i Sverige.

– Filmen handlar inte om ligor och smuggling, utan om hur khat påverkar somaliska familjerna. Vi hoppas filmen kan bli verktyg för att i studiecirklar lyfta frågan. Khat är en drog som andra, som alkohol, men är nedprioriterad och det saknas kunskaper om det i Sverige, säger Ann-Sofie Roberntz till Drugnews.

Hon har tillsammans Maria Winberg intervjuat somalier – f.d. tuggare, en religiös ledare (imam), en läkare och en kvinna som brutit med sin khatberoende make. ”Jag orkade inte längre, han tog inget ansvar längre i familjen. Arbetade inte, tuggade på nätterna och blev själv som ett barn, inte längre min man”, berättar hon i filmen.

Det var länge svårt att ifrågasätta den ”helig mat”, som khat ibland kallas. Drogen sågs som tradition, social gemenskap, och gruppen var ju redan utanför. Men för ett 15-tal år sedan började flera kvinnor ifrågasätta sina mäns missbruk, särskilt när tuggande fördes vidare till deras barn.

– Tiden rinner iväg, nya gäng riskerar bli beroende och hamna utanför samhället. Andra invandrardomar och även svenskar har idag börjat tugga khat, säger Suleiman Arale, föreläsare och drogexpert, som medverkar i filmen.

Hans råd är att inte stöta bort, utan visa sin oro och erbjuda gemenskap och kärlek. Men inte blunda för problemet beroendet åsamkar familj och andra anhöriga, utan uppmana missbrukaren att söka professionell hjälp som psykolog och läkare om han inte själv kan bryta.

– Men fortsätter missbruket kan skilsmässa bli aktuellt om inga andra vägar fungerar. Barnen måste skyddas och deras mödrar få lugn. Men även arbetslöshet och utanförskap för invandrare måste motarbetas, säger Suleiman till Drugnews.

Nu blir alltså filmen ett diskussionsunderlag, tillsammans med studieförbundet NBV har Simon tagit fram en studieplan och cirklar planeras runt landet. Socialstyrelsen har finansierat filmarbetet och handledningar tryckts upp för att informera om khats skador för hälsa, familj och samhälle. Filmarna Roberntz och Winberg menar att eftersom filmen är på somaliska kanske den även kan användas i Norge, Danmark och Storbritannien där också stora östafrikanska invandrargrupper finns och där khat tuggas.

• Sveriges invandrare mot narkotika bildades 1990, driver integrationsfrågor och stödjer en restriktiv alkohol- och narkotikapolitik. Idag har man 17 lokalföreningar och närmare ett tusen medlemmar.

– Vi är en resurs i samhället med bred kultur- och språkkompetens. Drogfrågor är inte ett svenskt eller invandrarproblem, utan berör hela samhället. Vi ska fortsätta att uppmärksamma khat-problemen och uppvakta beslutsfattare, säger ordförande Redar Baskin, med kurdisk bakgrund, till Drugnews.

Förutom att påverka attityder och efterfrågan av drogen, så anser Simon att det även behövs straffskärpning för smugglare och langare, att transitländer kritiseras och att FN narkotikaklassar växten (inte bara dess rusämnen katin och katinon).

Av Drugnews/Sven Liljesson

Publicerad: 2010-03-02 17:47