PREPARATLISTA

» Alkohol
» Tobak
» Sniffning
» Narkotika
» Cannabis
» Amfetamin
» Kokain
» Khat
» Heroin
» Ecstasy
» LSD
» Svampar
» GHB
» Doping
» Läkemedel
 
 

Drogfakta 


Heroin 

Heroin (horse, smirre, taismack, brown sugar) är ett vitt eller brunt luktfritt pulver som framställs ur morfin, i sin tur utvunnet ur opiumvallmons kåda. Heroin kan sniffas, rökas eller lösas oftast upp i vatten och injiceras. Opiater har en lugnande verkan och har ursprungligen en medicinsk användning. Morfin används fortfarande som smärtstillande vid operationer och sista stadiet av cancer.

Vitt heroin (ofta från "Gyllene Triangeln" i Sydostasien) som injiceras dominerade tidigare, men avtog i och med smittorisken för hiv/aids upptäcktes. Man trodde ett tag att rekryteringen av nya heroinmissbrukare avstannat i landet. En ny våg av opium- och heroinmissbruk har dock uppstått bland ungdomar under senare år. Den här gången handlar det om att röka s k brunt heroin från "Gyllene Halvmånen" i Centralasien (särskilt Afghanistan som efter talibanernas fall åter blivit största odlingsland av opium).

Missbruk av brunt heroin var länge vanligast bland några invandrargrupper, men sprider sig successivt till alla slag av unga människor. De ser sig inte som narkomaner, men blir likafullt beroende efter en tids missbruk. Flera övergår så småningom till sprutor, vilket är "mer ekonomiskt" eftersom man då kan berusa sig med väsentligt mindre mängd heroin. Det bruna heroinet dominerar idag på den svenska opiatmarknaden.

I början av missbruket upplever heroinisten välbefinnande i kombination med dåsighet. Men i jakten på nya "kickar" och för att häva tilltagande abstinensbesvär (frossa, muskelkramper, illamående, ångest och diarréer) när drogen lämnar kroppen, krävs snabbt högre doser.

Opiatmissbruk är svårbehandlat, många hamnar i en karusell av missbruk, avvänjning, nytt missbruk. Efter en tids avhållsamhet, exempelvis på avgiftningsklinik, kan en ny hög heroindos leda till nedsatt andningsförmåga och hjärtstillestånd. Över 1100 narkomaner har avlidit sedan 1970-talet bara i trakterna kring Sergels torg i Stockholm i samband med heroinmissbruk.

Behandling, ofta livslång sådan, med ersättningsmedel som metadon förekommer under kontrollerade former på allt fler mottagningar. Tidigare var antalet patienter som samtidigt fick syntetiska opiatersättare maximerat, men har flerfaldigats sedan taket lyfts och fler landsting idag erbjuder underhållsbehandling. Förutom Metadon så erbjuds idag även andra syntetiska medel: Subutex och Subuxone, (en ny sort för att försvåra missbruk). Det förekommer dock läckage till den illegala marknaden och dödsfallen har ökat, vilket åter ifrågasatt förskrivningen.

I några länder – Tyskland, Schweiz, Storbritannien och från våren 2010 i Danmark, utredning föreslagit försök i Norge – bedrivs även kontroversiell behandling av heroinmissbrukare genom tilldelning av heroin. Det är riktat till en mindre grupp grava missbrukare som annan vård inte fungerat för. Mål är inte drogfrihet, utan att erbjuda en tryggare livssituation (mindre kriminalitet och prostitiution) genom regelbunden vårdkontakt (får heroin 2-3 gånger per dygn) och psykosocial behandling.

Kännetecken: små pupiller, stirrande blick, muntorrhet, dåliga tänder och sluddrande tal är vanligt. Motoriken är långsam, kroppen näst intill hopsjunken, huden kall. Avmagring, förstoppningar, infektioner och kräkningar förekommer.

Lagen: opiater narkotikaklassades i Sverige 1930.

[uppdaterad juli 2010] 

 

 

 NAVIGATÖR


 DRUGNEWS DROGFAKTA

INLEDNING

De vanligaste droger som förekommer bland ungdomar idag är tobak, alkohol, sniffningsmedel, dopingpreparat och narkotika. Droger kan framkalla stark upprymdhet och välbefinnande – s k eufori – som tar sig olika uttryck. Men också ge oväntade, ej önskvärda reaktioner, allt från tillfällig nedstämdhet till skrämmande ångestattacker och återkommande psykoser.

Flera till synes oförklarliga våldsdåd har inträffat under senare år där förövarna varit haschrökare, använt Rohypnol, dopingpreparat eller blandmissbrukat med alkohol.

Dessa drogfakta – som kontinuerligt uppdateras – är delvis hämtade ur "Barn och missbruk – en hjälpreda för anhöriga" av Sven Liljesson, (RNS skriftserie, 1999), DROGLÅDAN (skolinformation, RNS, 2006), Tullverkets årsstatistik över beslag, samt från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Dessutom Folkhälsoinstitutets rapport "Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008" och kunskapsöversikten "Skador av hasch och marijuana" (pdf-filer).



Copyright © 1999 - 2010. Drugnews och skribenten. Upphovsrättskyddat material. Citera oss gärna, men ange källan! Drugnews använder s k cookies för att spåra om webbfrågor besvarats, samt för besöks- och användarstatistik. Cookies kan kopplas till datoridentitet, inte enskild individ.