|
Ecstasy (Adam, E, essence etc) är en laboratorieframtagen drog som patenterades redan 1914, men fick praktisk användning först på 1970-talet. Den användes en tid inom amerikansk psykiatri, men fick snart spridning inom missbrukarkretsar. Först i USA, sedan i Västeuropa (bl a i Storbritannien och Holland, där ecstasy tillverkas i stora mängder) och numer i hela världen. Tillsammans med LSD, amfetamin och cannabis, blev ecstasy ett viktigt inslag inom ravekulturen, men är numera en s k partydrog i vidare kretsar. Ecstasy (med förkortade kemiska formeln MDMA) finns idag i hela landet, men missbruket tros ha minskat under 2000-talet.
Den aktiva delen i ecstasy har både en centralstimulerande och en hallucinogen verkan. Några kemiska släktingar är MDA (love drug) och MDEA. Ruset medför ofta först förvirring, sen muskelryckningar och kroppsstickningar, därefter välbefinnande. Drogen kan göra att ungdomar orkar dansa timmar i sträck, känna närhet med omgivningen och få förändrade sinnesintryck. Föremål kan i ruset förvridas till skrämmande proportioner och färger. MDMA finns som pulver, inpackat i kapslar och som små gråvita eller färgglada tabletter med olika figurer på - äpplen, duvor, klöverblad, dollartecken... Drogen sväljs oftast.
Ecstasy kan ge bestående hjärnskador i den del av nervsystemet (främst signalsubstansen serotonin) som styr aggressivitet, temperaturreglering, födointag, sexualitet och ångest. Njurarnas normala reglering sätts ur spel vilket påverkar vätskebalansen. Missbruk kan leda till depressioner, psykoser, sömnlöshet och självmordstankar.
I Storbritannien hade till 1996 ett 50-tal dödsfall bland ungdomar kunnat relateras till ecstasymissbruk. Vätskebrist och överhettning i samband med maratondans, svåra förgiftningar och trafikolyckor var några följder.
Flera svenska ungdomar som använt ecstasy har sökt vård för panikkänslor, hjärtklappning och andra besvär. 1999 avled en svensk 20-årig flicka i Amsterdam som tagit en ecstasytablett och drabbats av vattenförgiftning (överflöd av vatten i kroppen) och svullen hjärna.
Kännetecken: kramig och öppen, under ruset, men även illamående, feber, stark törst, kramper i käkar och huvudvärk är vanligt.
Lagen: ecstasy narkotikaklassades i Sverige 1987.
|
