|
Alkohol i form av sprit, vin och öl är av tradition det vanligaste berusningsmedlet i landet. Man brukar uppskatta det till att tio procent av Sveriges befolkning har grava alkoholproblem och tio procent är helnykterister. Senaste åren har andelen ungdomar som inte dricker alkohol ökat.
Efter flera år av sjunkande totalkonsumtion vände det uppåt efter EU-inträdet 1995. Men har efter en topp på över 10 liter ren alkohol per över år 2004, så har det börjat plana ut. Nu dricker i genomsnitt varje svensk över 15 år cirka 9,5 liter ren alkohol per år (i EU cirka 12 liter ren alkohol per person).
Alkoholliberalare attityder, färre alkoholfria zoner och ökat tryck utifrån med privatinförsel (när införselkvoterna togs bort) och smuggling och inhemsk tillverkning brukar delvis anges som förklaring. Införseln har dock minskat senaste åren, enligt alkoholforskare på Stockholms universitet som månadsvis följer utvecklingen.
Debutåldern har sjunkit till under 13 år. Även om många upplever positiva sidor av alkohol, så är det viktigt att klargöra att drogen är särskilt skadlig för unga människor. Unga kroppar tar mer skada, har svårare att bryta ner alkohol och risken att bli beroende är högre.
De sociala skadorna är stora av alkohol – exempelvis familjetragedier, misshandel och rattfylleri. I minst 75 procent av våldsbrotten är alkohol inblandat. Alkoholmissbruk kan leda till bland annat magsår, diabetes, muskelförsvagning och skador på lever och bukspottkörtel. Hud- och infektionssjukdomar är vanliga på grund av slarv med hygien och mathållning. Vid storkonsumtion störs sömn, minnesfunktion, studie- och arbetsförmåga. Såväl akuta förgiftningar och olyckor, som mer långsiktiga alkoholskador orsakar årligen mellan 5000 och 6000 svenskars för tidiga död.
Samhällets spritnota för bland annat skador, vårdkostnader, arbetsbortfall med mera beräknas till över 100 miljarder kronor.
Regeringens förslag till ny alkohollag våren 2010 har fördröjts av EU sedan Italien haft formella invändningar. Bland annat föreslås regelförenklingar, lättnader i matberedning för att få serveringstillstånd och att krögare ska få krydda och sälja eget brännvin. Samtidigt ska kommunen få ökat ansvar för tillsyn och tillstånd.
Om gårdsförsäljning av alkohol ska tillåtas håller en särskild utredning på att ånyo snabbutreda. Kritiker varnar för att det skulle uppfattas gynna inhemska drycker av EU och därmed riskera Systembolagets detaljhandelsmonopol.
Kännetecken: sluddrigt tal, fumlighet, glansig ostadig blick, påstridighet och aggressivitet vid hög konsumtion. Från andedräkt är det ofta lättare att känna igen intag av alkohol än narkotika.
Lagen: 20-årsgräns för alkoholinköp på Systembolaget, 18-årsgräns för folköl och att beställa på restaurang. Langning kan medföra böter eller fängelse upp till fyra år om brottet är grovt.
Systembolaget är en bastion i en allt mer uppluckrad restriktiv alkoholpolitik. Men dess sociala roll att utan vinstintresse dämpa konsumtionen och samtidigt erbjuda bra service ifrågasätts alltmer. Särskilt efter en uppdagad muthärva 2003 i det statliga bolaget och ökad privatinförsel och smuggling från länder med lägre alkoholskatt.
Reklamförbudet för alkohol i medier har ruckats efter den s k Gourmetdomen 2003. Ett tag rådde laglöshet i tryckta medier på området, men efter ett riksdagsbeslut så får tidningar numer ta in annonser för alkoholdrycker upp till 15 volymprocent. Reklamen ska dock vara måttfull och personer får inte förekomma på bild.
[uppdatering juli 2010]
|
