Det är efter den svaga dom mot den rattfyllerist som dödade en kvinna och hennes elva månaders barnbarn i Västerbotten som debatten tagit fart. Högsta domstolen fastställda i onsdags tingsrättens och hovrättens påföljd på 1,5 års fängelse för grovt rattfylleri och vållande till annans död.

– Man kan ju undra vad som krävs för att ligga i den övre straffskalan. Många domar ligger inte på rätt nivå, sade justitieministern på det alkoholpolitiska toppmötet i Helsingborg.

Han får inte recensera eller kritisera den aktuella domen öppet, men ifrågasätter varför inga rattfylleridomar utnyttjar den övre skalan. Maxstraffet är sex års fängelse, men ingen påföljd har hamnat högre än fyra år.

En möjlighet Boström skisserade var att försöka höja ministraffet. Han har även tidigare i veckan sagt att regeringen ska föreslå att lagförda rattfulla som återfaller bör kunna fråntas bilen. Det ska även bli omöjligt för en ertappad förare att skylla på s.k. eftersupning, att påstå att man efter olyckan druckit alkohol. Han efterlyser också tydligare brottsofferperspektiv.

Även överåklagare Sven-Erik Alheim i Malmö, som deltog i konferensen, visade ogillande med utfallet av HD-domen.
– Allt var serverat på ett fat för att höja straffvärdet, men det är sorgligt att vi har så blåögda personer bland justitieråden. Måste en hel kommun köras ihjäl innan man reagerar?, undrade han.

Det finns stor politisk samsyn i riksdagens justitieutskott för att om det krävs ändra lagen. Utskottets ordförande Johans Pehrson (fp) har tidigare krävt skärpningar. Och vice ordförande Britta Leijon (s) säger till SVT:s God morgon Sverige att allmänhetens rättsmedvetande inte överensstämmer med lagen och därför måste en förändring göras.