Den särskilde utredaren hovrättslagman Göran Persson överlämnade i måndags sitt delbetänkande efter en översyn av rattfylleri- och sjöfyllerilagarna till justitieminister. Bodström har varit en av dem som tyckt att lagarna bör ses över och minimistraffet höjas. Politisk samsyn har funnits även i riksdagens justitieutskott för ändring för att allmänhetens rättsmedvetande och lag bättre ska överensstämma.

– Trots praxisutvecklingen ligger man väldigt lågt i straffskalan. Det kan man komma till rätta med genom att man höjer minimistraffet och det är en ganska enkel åtgärd, säger justitieminister Thomas Bodström till Ekot.

Minimistraffet är idag sex månaders fängelse för rattfylleri och vållande till annans död och maxstraffet är åtta år. Straffen hamnar dock oftast i den nedre straffskalan. Exempelvis fick Högsta domstolen kritik från flera håll i höstas då en man dömdes till 1,5 års fängelse som onykter kört ihjäl en kvinna och hennes ettåriga barnbarn utanför Umeå två år tidigare.

Men utredaren anser ändå att de straffhöjningar som infördes för drygt tio år sedan – om vållande till annans död i kombination med trafiknykterhetsbrott – fått genomslag i tillämpningen. Inte heller anser han att det finns anledning för att höja minimistraffet.

Inte heller kriminalisering av s.k. eftersupning för att förhindra att förare dricker alkohol efter en olycka för att komma undan vill utredaren införa. Däremot vill han att polisen ska få möjlighet att begära blodprov av de inblandade i trafikolyckor, även om ingen brottsmisstanke föreligger. Ett förslag som bl a Vägverket efterlyst för att få bättre statistik över sambandet rattfylleri och olyckor.

Utredaren anser över lag att det faktum att många som åker dit för grovt rattfylleri har alkoholproblem bör vara utgångspunkt vid straffvalet. Och därför ska den tilltalade främst erbjudas behandling, exempelvis s.k. kontraktsvård.
Och även om fängelse utdöms bör personen placeras på särskild avdelning där man kan erbjuda programverksamhet för trafiknykterhetsbrott.

Senare år har alkoholrelaterade sjöolyckor ökat. Förutom dagens grön på 1,0 promille för grovt sjöfylleri, så vill utredaren införa en nedre gräns på 0,2 promille på sjön. Men föreslår så många undantag att många fritidsbåtar inte skulle komma att beröras. Han vill undanta maskindriva fartyg som är under sju meter långa och som har maxfart sju knop; segelbåtar under sju meter och roddbåtar.
Han anser dock att även de som framför mindre undantagna båtar ska kunna dömas för sjöfylleri om det kan antas att personen är påverkad av alkohol eller andra preparat och ”inte på ett betryggande sätt kunnat utföra vad som ålegat honom”.

Idag får alkotest bara göras vid misstanke om brott. Utredaren föreslår att polis och kustbevakare i framtiden till sjöss ska få befogenhet att göra såväl rutinmässig alkoholutandningsprov såsom i bevissyfte.

• Fotnot: läs delbetänkandena SOU 2006:12 Rattfylleri och sjöfylleri.