På tisdag ska skatteutskottet ta slutlig ställning till en rad motioner och om idéen att sänka skatten på öl och vin som flera borgerliga ledamöter föreslagit är ett intressant alternativ för att bekämpa smugglingen. En nivå man framfört i media är att sänka skatten 25 procent på öl och vin (för att inte EU ska ha invändningar) och istället höja spritskatten för att skatteväxlingen ska bli kostnadsneutral.

Förslaget fick genast tummen ner av folkhälsominister Maria Larsson och nykterhetsrörelsen som varnade för ökad konsumtion och skador. Men även av statsminister Fredrik Reinfeldt, möjligen av budgetskäl.

Också Handelns utredningsinstitut är skeptiskt till idéerna efter en siffergranskning. HUI har lagt in siffrorna i en modell som alkoholinförselutredningen använde och som alkoholforskarna på Sorad på Stockholms universitet tagit fram.

HUI kommer fram till att sänkta öl och vinskatter bara marginellt skulle påverka konsumentpriserna (8 procent billigare vin och 9 procent billigare öl) – dvs bara någon krona lägre per ölburk.
Den registrerade konsumtionen mätt i ren alkohol skulle öka 5,2 procent (öl +6,8 procent, vin +7,4 proc.), medan oregistrerad konsumtion (via smuggling, privatinförsel m.m.) skulle minska 2,5 procent, och totalkonsumtion öka 2,5 procent.
Man jämför med alkoholutredaren Kent Härstedts förslag att istället sänka spritskatten 40 procent då totalkonsumtionen beräknades öka 1,9 procent.

– Ur ett hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv är det sannolikt bättre att sänka spritskatten. Men hur skadeutveckling påverkas och om det är bättre att folk lockas dricka alkoholsvagare drycker ska vi inte uttala oss, det är inte vårt kompetensområde, säger nationalekonomen Arnberg.

HUI avfärdar även tanken att kompensera minskade skatteintäkter på cirka 1,2 miljarder kronor ( om öl och vin sänks) genom att höja spritskatten. Då den reglerade spritförsäljningens andel i landet är så låg att det inte skulle gå att kompensera bortfallet med en höjning.
– Det skulle istället ytterligare öka inköpsresorna till Tyskland. Billigare sprit är drivkraft och ger störst besparingar och vinster. Sedan när man ändå är där så passar man på att fylla bagageutrymmet även med öl och vin, säger Jonas Arnberg.
HUI ska under våren mer noggrant undersöka effekterna av eventuell sänkt öl/vinskatt och väga in Sorads statistik för 2006 om alkoholkonsumtionen.

Även Bertil Swartz (bild) på Sprit & Vinleverantörsföreningen anser att det mest centrala är att sänka skatten på sprit för att minska gränshandeln. Han är tveksam till skatteutskottet resonemang.

– Bra att de alltför höga alkoholskatterna diskuteras, men det är fel väg att höja spritskatten, säger Swartz till Drugnews.
Han berättar att även utskottsledamöter i samtal med honom själva finner det orealistiskt att finansiera skatteväxlingen med höjd spritskatt som redan idag utgör över 80 procent av konsumentpriset på en flaska vodka.

Swartz är skeptisk till uppgifterna om att gränshandeln redan minskar. Han har fått indikationer om att person- och fordonstrafiken vuxit till grannländerna och att internationella företag ökat leveranserna till gränsbutiker i Tyskland där svenskar utgör stor del av kunderna. Dessutom har Skånetullens alkoholbeslag ökat senaste halvåret.

– Det är ett stort problem att några åker ner och handlar stora mängder som de säljer vidare, bland annat till ungdomar. Tull och polis klarar inte det här. Vi måste ta bort vinstincitamentet – och mest akut är det att sänka spritskatten, säger Bertil Swartz.