STOCKHOLM Sänkt alkoholskatt ökar inte konsumtionen, men stärker Systembolagets roll och minskar införsel och smuggling. Det hävdar en ny rapport från Handelns utredningsinstitut, HUI, som pekar ut den officiella alkoholstatistiken bild som skev. “Rapporten är inte övertygande och väljer bara ut data som passar syftet“, säger Mats Ramstedt, alkoholforskare på Sorad, till Drugnews.
I tisdags lades en kontroversiell rapport om alkoholsituationen fram som går på tvärs med den officiella bilden som beslutsfattarna går efter.
– Regeringen har föreslagit höjd ölskatt och hänvisar till att införsel och smuggling går ner. Men det finns indikationer om motsatsen och en skattehöjning skulle ge incitament till ökad smuggling av öl, säger Fredrik Bergström, vd på HUI, till Drugnews.
Trots att alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med över 30 procent sedan EU-inträdet har läget stabiliserats senare år, enligt alkoholforskarna på Centrum för alkohol- och drogforskning, Sorad, på Stockholms universitet som på regeringens uppdrag månadsvis försöker följa utvecklingen.
Systembolaget säljer mer än på länge, oregistrerad alkohol har minskat senare år och alkoholkonsumtionen planat ut och detta utan att alkoholskatterna förändrats, enligt Sorad.
Men den bilden ifrågasätts alltså starkt i den nya HUI-rapporten som tagits fram på uppdrag av nyhetsbrevet Alcohol Update. Där hävdas istället att allt mer oregistrerad alkohol flyter in från lågprisländer som Tyskland och Danmark. Och att Systembolagets roll hotas mer och mer.
– Det finns flera indikatorer som gör att vi ifrågasätter Sorads bild. Bland annat ökade alkoholbeslag av tullen, ökade leveranser från svenska bryggerier och sprittillverkare till gränsbutiker och att e-handeln är på väg att explodera, säger Fredrik Bergström.
Även om alkoholens andel i näthandeln är marginell idag (omkring 0,4 procent av totalkonsumtionen), så väntas den öka efter EG-domstolens avgörande i juni.
Systembolagets marknadsandel är idag 52 procent av all den alkohol som dricks, vilket dock är en ökning jämfört med för några år sedan. Men HUI menar att Systemet “underpresterar“ och att försäljningen borde vara betydligt större, särskilt med tanke på att det är en högkonjunktur.
I rapporten studeras också vad som hände efter skattesänkningar på alkohol i Finland och Danmark. Slutsatsen blir att en skattesänkning inte nämnvärt påverkar den totala alkoholkonsumtionen, “den styr bara var vi handlar alkoholen“.
Fredrik Bergström på HUI berättar att man i sin studie utgått mycket från Sorads statistik, men har kompletterat med andra siffror och uppgifter. Däri ingår producentförsäljning, färjetrafik, “telefonsamtal med två handlare i Tyskland“ och beställning av fem liter whisky från en nätsajt vars budfirma kunde leverera även fredagskvällar.
• Drugnews: Var finns folkhälsoperspektivet i rapporten, och att de ökade alkoholproblemen i Finland efter skattesänkningen lett till att landet nu beslutat höja skatterna igen?
– Alkoholskador har vi inte tittat på, det har inte legat i vårt uppdrag. Vi har lagt mer krut på alternativa indikatorer till Sorads bild, berättar Fredrik Bergström som är ekonomie doktor.
Alkoholbranschen välkomnar rapporten. Sprit & Vinleverantörerna anser att den pekar på ett “alkoholpolitiskt haveri“ i landet och att folkhälsoministern omedelbart bör tillsätta en kommission med uppgift att återta kontrollen över alkoholförsäljningen.
– Ett första steg för denna kommission borde vara att skapa en otvetydig bild av verkligheten. Sorads siffror lämnar en del frågetecken eftersom tullens beslag ökar långsiktigt, antalet resor över gränsen ökar och våra medlemmars försäljning till gränshandlare ökar, säger Erika Nylander, vd på SVL, i en kommentar.
Hon menar med hänvisning till internrationell erfarenhet att sänkt alkoholskatt är ett effektivt medel att snabbt få kontroll.
Mats Ramstedt på Sorad är dock inte imponerad över rapporten.
– Visst kan vi ta till oss invändningar och nya uppgifter. Men HUI-rapporten har inte övertygat mig om att vi skulle ge fel bild av alkoholsituationen i landet.
Tullens ökade alkoholbeslag kan bero på ökade insatser i kontrollen, dessutom har beslagen minskat betydligt första halvåret i år. Uppgifterna från alkoholleverantörerna om ökad leverans med 10-15 procent till gränshandeln skulle Ramstedt vilja få ta del av, men har hittills nekats med hänvisning till “affärshemligheter“.
Slutsatsen att alkoholskatterna bör sänkas för att stärka Systembolaget och minska införsel och illegal vidareförsäljning tycker Ramstedt i dagsläget är tveksam. Dels skulle det få folkhälsokonsekvenser, dels ökar Systemet nu sin försäljning och tar marknadsandelar av den oregistrerade försäljningen utan ändrade skatter.
Nykterhetsrörelsen är ännu mer skeptisk till HUI-rapporten.
– Den är ovetenskaplig och inte värd att ta på allvar. Man har valt faktorer och variabler som det passar. Det verkar mer vara ett beställningsverk av alkoholindustrin, säger Sven-Olov Carlsson, ordförande i IOGT-NTO, till Drugnews.
• Fotnot: Punktskatten i svenska kronor per liter starköl (5,2 procent alkohol) var i juli i Sverige 7,35 kr, Danmark 3,22 kr, Polen 1,86 kr, Estland 1,74 kr, Tyskland 1 kr, Litauen 0,96 kr och Lettland 0,90 kronor. Källa: EU-kommissionen.