Pengar är drivkraft för ekonomisk och organiserad brottslighet, exempelvis narkotikasmuggling, kriminella gängs aktiviteter, ekobrott och bedrägerier. Men rättssystemet inriktar sig idag mest på att döma för brotten, medan kriminella ofta kan skriva över brottspengar på anhöriga eller ha i gömmor som väntar på dem efter avtjänade straff.

Att utnyttja dagens lagar för att spåra och beslagta tillgångar skulle minska de kriminellas motivation till nya brott, resonerar Brå.

– Även om de kriminella nätverken är snabba på att anpassa sig efter hur myndigheterna arbetar, så innebär detta arbetssätt att deras kostnader för att hålla undan tillgångar ökar och deras lönsamhet minskar, sade Lars Korsell, forskare och enhetschef på Brå, vid en presskonferens.

I en ny rapport myntas uttrycket “tillgångsinriktad brottsbekämpning“ som beskrivning för hur de kriminellas pengar ska kunna strypas. Det kan uppnås genom att använda redan befintliga lagar och att vid utredningar även kartlägga de misstänktas tillgångar och penningflöden. Men det kan även handla om att felaktiga bidrag till kriminella dras in av exempelvis Försäkringskassan.

Hinder som identifieras för metoden är brist på kunskap om lagar, myndighetssamarbete och erfarenheter. Men även mod, flera åklagare svarar i enkät att de upplever det som krångligt och känsligt att bli alltför närgången de kriminella.

– Även om viljan att arbeta tillgångsinriktat ökar, är det svårt att gå från goda intentioner till konkret arbete, säger Daniel Vesterhav, utredare på Brå, till Drugnews.

Särskilda åklagare på Ekobrottsmyndigheten ska nu i samarbete med regionala underrättelsetjänster i storstäderna mer försöka utveckla metoden.