– Det har alltid saknats ett vetenskapligt underlag om hur kriminalvård ska bedrivas i Sverige. Därför har de personliga erfarenheterna hos generaldirektörerna fått färga uppdraget. Lars Nylén är en före detta polis, sade förre byrådirektören Per Colliander på en konferens i Stockholm om “Fångarnas rättigheter – säkerhet som samhällsskydd“ anordnad av Föreningen Skyddsvärnet.

Lars Nylén såg dock ingen motsättning i detta och påpekade att han från den ena dagen till den andra hade blivit utsedd av förra s-regeringen till generaldirektör för kriminalvården .

Nylén tillträdde posten hösten 2004 efter att flera uppseendeväckande rymningar från olika säkerhetsanstalter tvingat förra generaldirektören att avgå. Dessutom fanns det då narkotika innanför murarna på två av tre fängelser.

Politikernas krav var glasklart. De ville ha en handlingskraftig man som kunde se till att rymningarna upphörde och rensa bort knarket från fängelserna.

För att lyckas införde Nylén en ny typ av säkerhetstänkande inom myndigheten och en särskild, omstridd, intern underrättelseavdelning upprättades. Den verksamheten råder det dessutom sekretess om. Avdelningen “härjar“, enligt vad som framkom vid seminariet, fritt på anstalterna.

För sina kraftfulla åtgärder får Lars Nylén nu utstå massiv kritik.
– Det är mycket allvarligt när underrättelseverksamheten avskiljs från öppenhet. Till exempel var alla mordoffren inom kriminalvården för ett antal år sedan tjallare. Jag har fått den informationen både från fångar och från kriminalvårdspersonal, sade en starkt kritisk Per Colliander.

– Det är inte tillfredställande när bland annat ministrar och andra kritiserar mig och menar att myndigheten borde bli mer resultatinriktad. Jag anser att vi uppnår resultat i och med att 100 procent av de som blir dömda till fängelse faktiskt får sitta av sina straff, menade Lars Nyhlén.

Forskning i USA visar att kriminalvårdspersonal i vissa fall kan råka ut för “deformerad personlighet“. Detta uttrycks i att personal i vissa fall kan börja uppträda grymt och mycket nedlåtande mot de fängslade. Slutsatserna av forskningen pekar mot att kompletterande utbildning för personalen är ett måste.

Detta fenomen måste vi vara mycket uppmärksamma på i Sverige nu när det har blivit ett tufft klimat med bland annat gängbildningar i fängelserna och ett ökat säkerhetstänkande, underströk Per Colliander i debatten.

– Vi är mycket väl medvetna om detta och vi vidareutbildar vår personal kontinuerligt. Så snart all personal är utbildad kan vi också effektivisera vårt vårdande arbete. Nu finns 800 motivations- och behandlingsplatser på anstalterna och en stor andel av dessa är inte belagda, sade Lars Nyhlén till Drugnews medarbetare.

Annat som dryftades under seminariet var de uppmärksammade självmorden på bland annat häkten, fem stycken hittills i år. Kriminalvården har för att förebygga nya fall startat en massiv utbildningsinsats, drygt 2 000 medarbetare har utbildats hittills i år.