– Även om det går åt rätt håll så går det för långsamt. Man borde nog lagstifta om att kommuner ska erbjuda stödgrupper för dessa barn, säger Carina Dagbro, avgående ordförande för IOGT-NTO:s juniorförbund, till Drugnews.

Hon presenterade i torsdags Junis studie vid ett seminarium under rubriken “Så mycket sprit, så mycket skit“ under Almedalsveckan på Gotland. Det är sjätte året i rad som Junis frågat landets kommuner om vad som görs för barn till missbrukare. 242 kommuner hade svarat på årets enkät.

76 procent angav att de kunde erbjuda stödgrupper, 30 procent avser att öka insatserna för dessa barn framöver. Totalt hade ifjol 2620 barn kontakt med sådana stödgrupper i 185 av de kommuner som svarat.

Folkhälsoinstitutet har beräknat att uppåt 400 000 barn lever i familjer där någon av föräldrarna dricker för mycket.

– Det är alltså många som man inte når och det behöver utvecklas metoder för att hitta dem, i skolorna exempelvis. Man måste exempelvis våga ställa frågor om hur det är där hemma, säger Carina Dagbro.

De “glömda barnen“ behöver ofta tala med andra om sin situation, om oron för huruvida mamma och pappa är nykter eller berusad när man kommer hem från skolan. Barnen löper dessutom ökad risk att själva utveckla missbruk och andra problem när de blir äldre, visar flera studier.

Leo, en 22-årig kille som är verksam i Fryshuset i Stockholm, berättade på mötet om hur han växt upp med en mamma som drack mycket.
– Jag fick mycket kärlek hemma, men hade tyvärr ingen att prata med om min växande oro och upptäckte först långt senare att vi inte var en “normal familj“, berättade han.

Men istället för att som kompisar i liknande situation hamna i kriminalitet och annat stök, så hade han tur, samlade kraft och fick kontakt med andra eldsjälar i Fryshuset.

Han frågade statssekretare Ragnwi Marcelind (KD) vad regeringen gör för barn till föräldrar med riskbruk. Hon svarade att det var en jätteviktig fråga för alliansen.
– Vi har initierat studier, haft satelitkonferenser över hela landet, avdelat resurser och vill verkligen hjälpa dessa barn. Men vi kan inte styra kommunerna att starta stödgrupper, utan kan bara tillhandahålla resurser, svarade hon.

Därpå följde ett veritabelt meningsutbyte då Anders Carlberg på Fryshuset blev upprörd. Fryshuset har tillsammans med Junis och Hela människan erbjudit socialdepartementet att operativt driva en kampanj för De glömda barnen runt hela landet och begärt 50 miljoner för tre år.

– Vi har tentakler i varenda kommun, kan nå ut och är engagerade. Men regeringen avstyrkte förslaget! Jag tycker att sossarna tidigare var usla att ta ansvar för det här området, men folkhälsominister Maria Larsson är bara fem procent bättre, sade han.

Både Carina Dagbro och Anders Carlberg är frustrerade över hur ideella sektorn uppmanas söka resurser för olika projekt, men sedan hänvisas till än den ena än den andra.
– Rundgången får till följd att alla pengar som avsatts för barn till missbrukare inte används. Det är helt klart ett strukturproblem, säger Carina Dagbro.

• Fotnot: Av kommunenkäten framgår att det ifjol fanns 351 stödgrupper för barn till föräldrar med missbruk. Junis utbildar egna pedagoger som startat 18 stödgrupper. Dessutom uppger 58 procent av kommunerna att de har andra insatser för dessa barn, såsom individuella samtal, familjeterapi, stödkontakter, ferieläger, elevhälsa och samverkan med frivilligorganisationer.