Gerhard Larsson presenterade i måndags ett omfångsrikt delbetänkande från missbruksutredningen, en sammanställning av forskningsläget om alkohol, narkotika, doping och läkemedel. Utredningen i sin helhet ska lämnas till regeringen i april.

I en trendanalys varnas för att antalet tunga narkotikamissbrukare kan öka från cirka 29 500 idag till 46 000 personer om tio år. Stor tillgänglighet på droger, låga priser, ökad internetförsäljning och ökad internationell rörlighet är några bidragande faktorer.

Mer resande, influens från andra länder, svårigheter att få jobb kan leda till en ny våg av ungdomsmissbruk. Och tendens att fler kvinnor börjar ta droger än tidigare.
– Mycket talar för att andelen tjejer som missbrukar narkotika kommer öka jämfört med idag. Hur arbetsmarknaden ser ut och ungas partykultur är andra riskfaktorer. Men detta är bara en prognos av en utveckling som kan bromsas, säger Gerhard Larsson till Drugnews.

Att fortsätta förebyggande arbete i exempelvis skolor, kontroll av drogflödet och ge stöd till socialt utsatta grupper kan dämpa utvecklingen.
– Det gäller även att tidigare upptäcka och göra insatser mot begynnande missbruk, och bygga ut och förbättra vården, säger utredaren som har påtalat flera brister där.

Exempelvis för personer med både missbruk och psykiska problem som ofta hamnar mellan stolarna. En studie av 14 000 missbruksklienter hos socialtjänsten visade att 28 procent hade svår psykisk störning. Sociala problem, missbruk och samsjuklighet var vanligt, men få kunde erbjudas rätt behandling.

Idag känner vården bara till var femte missbrukare av alkohol och narkotika. Antalet personer med beroendeproblem är omfattande. Cirka 900 000 riskbrukar alkohol (varav 330 000 är beroende) och 77 000 använder regelbundet narkotika (varav 29 500 grava missbrukare). 10 000 använder frekvent dopingmedel och 65 000 är läkemedelsberoende.

Gerhard Larsson vill att primärvården och företagsläkare mer ställer frågor om dryckesvanor och att sjukvården tar ett större ansvar för missbruk- och beroendevården. Den har mer medicinsk kompetens och har större förtroende. Nio av tio svenskar söker hellre hjälp för missbruksproblem hos sjukvården än på socialkontoret, enligt en enkät.

Utredaren anser att läkemedelsanvändning mot beroende är en underutnyttjad strategi. Han vill erbjuda fler alkoholister antabus och Naltrexon och fler heroinister än idag de narkotikaklassade läkemedlen Metadon och Subutex för att rädda liv, stanna i behandling och få bättre livskvalitet.

Han vill även bygga ut sprutbytesprogrammen, idag får cirka 1 500 narkomaner rena sprutor i Skåne. Han anser att ytterligare 3 000 – 5 000 personer som injicerar narkotika av smittskyddsskäl bör omfattas i övriga landet. En fråga som dock varit omstridd.

– Vetenskapen är ense om att sprutbyten minskar riskbeteende och hiv, det finns inte heller stöd för att programmen skulle leda till ökat missbruk, säger han.
Däremot menar han att studier om sprutbytens skyddseffekt mot hepatit (gulsot) är mer svårtolkade.

Till sin hjälp har utredaren av svenska missbruksvården forskare, experter och sekreterariat som medverkat i forskningsbilagan, dessutom bollplank av brukare och ideella organisationer.

• Fotnot: Delbetänkandet “Missbruket, kunskapen, vården“ (SOU 2011:6, pdf-fil, 808 sidor). Kapitel 6 med unika primärdata om svenska missbruksklienter i socialtjänsten och kapitel 7 om narkotika i ett framstidsperspektivet, med beräkningsmodell, bakgrund och frågeställningar.