Det oväntade beslutet meddelades i lördags av barn- och äldreministern. Därmed går
regeringen emot sin egen utredare som i våras föreslog att som unga utsatts för allvarliga övergrepp och försummelser i statlig regi åren 1920-1980 ska får en ursäkt och 250 000 kronor i ersättning vardera.

Maria Larsson och statsminister Fredrik Reinfeldt talar båda om vanvården som ett mörkt kapitel i svensk historia, men att det inte går att ta fram ett rättssäkert system för ekonomisk ersättning till de drabbade. Däremot utlovar regeringen inbjuda till en ceremoni i höst som en formell ursäkt och att stärka och utveckla barn- och ungdomsvården för att förebygga framtida övergrepp.

– Jag är medveten om att vi genom att vi tillsatte en utredning också väckte förhoppningar. Vi har letat för att hitta en rättssäker och rättvis bedömning. Och vår slutsats är att det inte är möjligt, säger Maria Larsson till TT.

Hon exemplifierar med att en ung person som utsatts för övergrepp 1983 inte skulle få ersättning, däremot den som vanvårdats trettio år tidigare. Ministern vet att saken är känslig och har valt att bara tala med enstaka medier.

Många av de tusentals drabbade känner sig nu besvikna. 900 av dem har för statliga utredningen berättat om fysiska och psykiska övergrepp, slavliknande arbete och brist på stöd och utbildning.

– Samhället har svikit oss tidigare och kan fortsätta att göra det med utsatta barn i framtiden, utan risk att behöva betala. Det är innebörden av regeringens beslut, säger en besviken Anne Skånér.

Hon upplevde själv rotlöshet, sorg och fick en svår start i livet som barn på barnavårdsinstitution och fosterhem. I flera år har hon engagerat sig för att samhällets vanvårdade styvbarn, som enligt utredningen är minst 5 000 personer, troligen betydligt fler, ska få upprättelse. Hon har även träffat ministern flera gånger.

– Efter beskedet om nej till ersättning har många ringt, är förtvivlade och gråter, men vi ger inte upp. En stödgrupp på Facebook har startats, vi hoppas att politiker tar upp frågan i riksdagens socialutskott, det talas om demonstration och aktioner.

Flera har kunnat lägga barndomens mörka minnen bakom sig och gått vidare. Men några har haft det svårt i livet och där pengarna kunnat hjälpa till – ett konkret skadestånd, få råd gå till tandläkaren etc.

• Drugnews: Kommer du gå på ceremonin i höst?
– Nej, jag kommer inte att gå dit. Det skulle kännas förnedrande och kränkande. Regeringen tror uppenbarligen att vi ljuger, och lyssnar inte på sin egen utredare och justitiekanslern om att en ersättningsmodell är möjlig, säger hon.

Även andra är förvånade över regeringens beslut att inte ge de drabbade barnhemsbarnen ersättning. Lena Hallengren, vid ordförande i socialutskottet (S) säger att hon är överraskad och att frågan kan behöva tas upp i utskottet. Barnombudsmannen Fredrik Malmborg understryker att staten tar ett stort ansvar när barn omhänderhas, och om det försummas så är måste det markeras på något sätt.

Flera länder har diskuterat övergrepp mot fosterbarn och några har gett skadestånd. I flera norska kommuner har drabbade fått 200 000 – 750 000 norska kronor och i Irland har utsatta i snitt fått vardera 63 320 euro, enligt Dagens Nyheter.